Älskade Gurkmeja och fantastiska Ingefära

Den senaste veckan har jag haft både värk i visdomstanden och ont i ländryggen. Trist! Och eftersom jag aldrig tyckt om att ta paracetamol, ibuprofen eller annat smärtlindrande om jag har en smärta som jag känner att jag kan hantera, har jag utforskat alternativa medel mot smärta. Denna vecka är jag tacksam för ingefärans och gurkmejans helande egenskaper mot mina krämpor:

– Egentligen borde jag dra ut min visdomstand eftersom den har krånglat i fyra år. Nästan varje gång har tandläkaren fått spola och rensa i tandköttet och någon gång har jag varit tvungen att äta antibiotika och ta stora doser ibuprofen. Det senaste tiden har jag lyckats få bort den ibland återkommande smärtan och svullnaden med proteasenzymer (som hjälper immunförsvaret att ta hand om en infektion) och med gurkmeja (som är både inflammationshämmande och smärtstillande). Jag gör en enkel pasta med gurkmejapulvret, doppar en bomullstuss med pastan, sätter bomullen mellan tänderna och biter ihop i ca. 20 minuter. Smärtan har lindrats lika mycket som med en Panodil.

– Min ländryggssmärta dämpades till ungefär hälften ca. en halvtimme efter jag drack en smoothie med en stor bit färsk ingefära och några teskedar torkat ingefärapulver. Detta i kombination med träning och en bekvämare stol hoppas jag ska få min smärta att försvinna. Ingefära har många bra egenskaper – smärtstillande och inflammationshämmande är bara två av dem.

Annonser

Energimedicin & epigenetik

I helgen var jag på en kurs om energimedicin som organiserades av den fantastiske Bertil Wosk på Holistics. En helg full av positiv energi och konstruktivt holistiskt tänkande! Vissa kan kanske tycka att energimedicin/frekvensmedicin låter lite flummigt – men även EKG, EEG, ultraljud, datortomografi, laserbehandling och röntgen använder sig av energifrekvenser. Vilka används inom den konventionella vården sedan länge.

Allt och alla har en frekvens. Dina tankar och känslor skapar energi, du utstrålar laddad energi – att därför vara medveten om hur man samtalar med sig själv och sin omgivning är grundläggande för hälsan. Lika attraherar lika: Din omgivning svarar på de frekvenssignaler du sänder ut och skickar omedvetet tillbaka liknande signaler. Det är ett skäl till att negativa affirmationer upprätthåller (jag kan inte, jag mår dåligt etc.) en negativ energi som hämmar utveckling.

Det är således möjligt att genom tankar påverka sina celler: Den elektromagnetiska signalen som produceras i och med att man tänker en tanke, fortplantar sig i kroppen. Positiva och negativa tankar drar igång olika fysiologiska reaktioner. En positiv tanke gör att vissa neurotransmittorer produceras som i sin tur påverkar vilken DNA molekyl som ska ”öppnas”. Molekylen producerar sedan proteiner som upprätthåller känslan som man befinner sig i. Följdaktligen: Om man är positiv är det lättare att upprätthålla denna känsla p.g.a. biokemiska reaktioner i kroppen. ”Fake it until you make it”, kan visserligen kännas falskt men det kan i längden vara värt för resultatet!

Vissa mår så pass dåligt att de inte tillåter sig själva att må bra eller bättre. Detta kan bero på att dåligt samvete för att t.ex. ha överlevt ett trauma som många andra inte överlevde. För att uppnå förändring är det otroligt viktigt att acceptera det som hänt – och även acceptera möjligheten till förändring. Metodiskt arbete är nödvändigt för att nå en hållbar förändring. Vi tänker ungefär 60,000 tankar om dagen och de flesta tankar är samma som vi tänkte igår. Detta kan man välja att se som en möjlighet till förändring! Det tar ca. 30 dagar att förändra ett beteende med metodiskt arbete.

Detta leder oss in på epigenetik, d.v.s. läran om vad som får människans gener att utrycka sig – går det att påverka våra gener? Ja, det gör det. Även om du bär på en sjukdomsgen som t.o.m. flera i din familj har blivit sjuka av så behöver du inte bli sjuk. Mycket enkelt sammanfattat kan man säga att cellers receptorer inte bara är mottagliga för molekyler, utan även för omgivningen: t.ex. tankar, känslor, stress och näringsämnen. Dessa kan, precis som en molekyl (t.ex. hormon, enzym, virus) påverka vilka proteiner som utvecklas. Dålig kost och livsstil aktiverar ökar således risken att de dåliga generna tar utryck. Detta betyder att om en människas livsstil påverkar vilka gener som får företräde så finns det också möjlighet att man kan påverka hälsan positivt! Ingen nyhet precis, men värt att tänka på och inte falla i tankefällan att ”jag har fötts med detta problem och således kommer jag alltid att må på detta sätt”. Livsbejakelser är otroligt viktiga för att tillfriskna från sjukdomar.

Småbarn som är sjuka redan när de föds eller som insjuknar väldigt tidigt beror oftast på att de bär på en sjuk gen. De har ju inte haft tid att påverka sina kroppar. Däremot påverkar mammans kost och livsstil barnet och en dålig livsstil överförs direkt till barnet.

Man kan välja att se att alla människor är del av något större. Att vi alla är som levande celler i jordens kropp. Enligt ett energiprspektiv så påverkar vi alla omedvetet varandra: Summan av allas känslor och tankar skapar ett kollektivt medvetande. Därför kan man säga att alla bär ett ansvar för det kollektiva medvetandet genom att vara kärleksfulla mot sig själva och andra.

Läkemedel och näringsurlakning

Väldigt många människor idag lider av hjärt- och kärlproblematik som högt blodtryck, högt kolesterolvärde eller har haft en hjärtinfarkt. Läkare brukar skriva ut blodtryckssänkande, kolesterolsänkande, betablockerare, ACE-hämmare och blodförtunnande mediciner för patienter i denna grupp. Det är fantastiskt att det finns läkemedel som kan förhindra framtida insjuknande.

Det ställer dock både patient och läkare inför ett dilemma. Då patienterna i denna riskgupp inte bara får en eller två mediciner utskriva, utan ofta fyra eller fem, är det högst sannolikt att de kommer att lida av polyfarmacibiverkningar. Sannolikheten för biverkningar om man äter fyra läkemedel samtidigt är runt 80 procent. Vilket, naturligtvis, leder till andra problem som t.ex. onormal trötthet.

Ett exempel på biverkningar av kolesterolsänkande statiner: Statiner blockerar kroppens biosyntes av koenzym Q10. Q10 finns i mitokondrierna och medverkar till produktionen av ATP i cellandningen, vilket är processen där kroppen tillverkar energi. Följdaktligen: Att drabbas av stark trötthet då man tar statiner är fullt logiskt. Bristen på Q10 försvagar också hjärtats kapacitet, vilket patienter som redan har hjärt- och kärlproblematik redan har nog av. Dessutom är Q10 en stark antioxidant som har positiv verkan på kärlens elasticitet, vilket är viktigt för en hälsosam kärlhälsa. Är man riktigt trött är det svårt att motionera eller känns livslust och det kan lätt leda till att man hamnar i en ond cirkel.

Man kan därför tycka att alla hjärtpatienter borde bli rekommenderade att äta tillskott av Q10.

Statiner, liksom alla andra mediciner, bidrar även till näringsurlakning i kroppen och man bör därför också tänka på vilka näringsämnen som förbrukas och ersätta kroppen med dessa. Man har ökat behov av t.ex. vitamin B12, A-vitamin och K-vitamin.

I många fall ses det som nödvändigt att fortsätta med statiner i förebyggande syfte. Har man haft t.ex. hjärtinfarkt ger ju medicinen en trygghet. Men har man biverkningar som t.ex. onormal trötthet kan man kanske överlägga att sänka dosen. Det finns näringstillskott som förstärker statinernas effekt och på så sätt kan man tillsammans med läkare försöka sänka dosen. Niacin och växtsteroler har denna verkan. Tillsammans med livsstilsförändringar och nyttig mat kan man få fantastiska resultat!

De flesta läkemedel har biverkningar. Samtidigt finns det mycket kunskap om hur man antingen kan få liknande/samma effekt med näringstillskott och livsstilsförändringar och om hur man kan ge kroppen den näring som förbrukas då man äter mediciner – som i sin tur påverkar andra processer i kroppen och ger biverkningar.

Kunskap är makt. Diskutera med din läkare! Ingen förtjänar att resignera och tänka att det är normalt att må sämre trots att man tar mediciner som ska ge bättre hälsa.

Idag: Mag- och tarmdagen

Idag är det Mag- och tarmdagen i Sverige, vilket uppmärksammas med event och föreläsningar runt om i landet. 50% av alla svenskar upplever något mag/tarmbesvär under en 3-månadersperiod.

Igår var jag på en föreläsning på Karolinska Institutet med gastroläkaren Peter Benno och professor Ingemar Ernberg. En mycket intressant kväll som handlade framför allt om tarmens ekosystem och tarmbakteriernas fantastiska betydelse för vårt välmående. Ett område som det forskats inom mycket under de senaste fem åren, men där vi fortfarande saknar kunskap. Men klart är att en försämrad tarmflora t.ex. p.g.a. antibiotikabehandlingar eller dålig mat som i sin tur inte ger de goda bakterierna tillräckligt med bra näring för att utvecklas (prebiotika), är en viktig orsak till ohälsa, försämrad livskvalitet och sjukdom.

Att ytan i tarmen motsvarar 1-2 tennisbanor är fakta som jag tycker borde ge de flesta människor lust att äta bra och näringstät mat!

Den viktigaste informationen under föreläsningen var att sambandet mellan obalans i tarmen och inflammation diskuterades. Forskningen visar större intresse för detta idag än någonsin tidigare. Mycket förenklat: Äter vi mat som retar tarmen visar mycket forskning på att detta kan leda till kronisk inflammation som resulterar i t.ex. Crohns eller Ulcerös kolit. Framför allt gluten och socker (mycket mer om detta senare). Det var skönt att höra detta diskuteras på ett framstående medicinskt universitet. Även om forskning har visat detta ett tag så får patienter med Crohns eller Ulcerös kolit sällan rådet att sluta äta gluten och socker av sin läkare eller dietist.

Följande står på Vårdguiden: ”Eftersom en inflammation i tjocktarmen inte påverkar näringsupptaget i någon större utsträckning rekommenderas inte någon särskild kost vid ulcerös kolit.”

Jag hoppas att kostens betydelse både för inflammation i mag- och tarmkanalen – och i övriga kroppen – kommer att uppmärksammas mer inom den konventionella vården inom de närmaste åren. Även om vissa individer bär på gener för en sjukdom kan vi i många fall genom livsstil och kost påverka vilket utryck den genen ska ta. Om vi blir sjuka eller inte.