Hur kommer vi att äta i framtiden? Artikel ur NY Times

Seamus Mullen_A chef predicts En intressant artikel (NY Times, 4 dec 2014) som diskuterar mat ur ett framtidsperspektiv. Hur kommer vi att äta i framtiden? Kommer vi att verkligen förstå sambanden i ekosystemet som vi lever i – i och utanför våra egna kroppar? Artikelförfattaren (och kocken) Seamus Mullen skriver följande tankeväckande rader:

To take a stab at guessing what we might be eating, we need to think about all the things that are affected by how we eat. I often forget that I’m not an individual, but rather part of a complex community — a community of cells, muscle fibers, bacteria, nervous systems and bones. I am also part of a greater community, a family, a circle of friends, a group of colleagues, a neighborhood, a vibrant city, a unique planet. The way I eat has a direct impact on all of these communities, some more explicitly than others, but each community is affected by the choices I make about the food that goes in my mouth.

If you had asked me five years ago whether I was optimistic or pessimistic about our future table, I would have told you with conviction that we were on a collision course with disaster. However, in the past two and a half years I’ve experienced a dramatic change in my own health, overcoming an “incurable” autoimmune disease without invasive medical treatment. I’ve experienced firsthand how a poor relationship with food can make wellness a brutally difficult endeavor. And I have also experienced how a positive relationship with food — eschewing processed foods, sugars and most grains and embracing healthy fats, proteins and vegetables, as humans have done for the majority of our existence — can make wellness a reality.

Annonser

Gurkmeja, inflammation och Prozac?

curcumin-image

Som många av er säkert redan vet har gurkmeja* varit mycket omskrivet under de senaste åren.

En av gurkmejans många hälsofördelar är att den kan verka inflammationsdämpande. Gurkmeja består till fem procent av färgämnet curcumin vilket motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Curcumin hämmar också så kallade cox-2-gener och förhindrar på det sättet att inflammationsproteinet cox-2 bildas (cyclooxygenase-2). Det hämmar inflammatoriska mediatorer som NFkappaB, lipooxygenase (LOX), and inducerbar kväveoxid syntas (iNOS).

Därutöver är gurkmeja en stark antioxidant (ger skydd mot fria radikaler, de instabila syremolekyler som kan skada celler och molekyler i kroppen); motverkar bakterier, parasiter och mikrober; stärker och förbättrar matsmältningen; stödjer hälsosam leverfunktion och detox; är renande för blodet m.m. (Näringsmedicinska Uppslagsboken, P. Wilhelmsson)

Nu visar forskning att gurkmeja även kan underlätta vid depression. Den New York-baserade läkaren Kelly Brogan är specialiserad på holistisk psykiatri och i artikeln Move over Prozac – How tumeric helps with depression skriver hon följande om hur gurkmeja verkar för att underlätta depressionssymptom:

How could a spice actually help depressive symptoms? There is mounting evidence from animal models, in vitro, and human studies that elucidate mechanisms of curcumin’s sophisticated effects which include anti-inflammatory, anti-oxidant, immuno-modulatory, anti-cancer, and neuroprotective. Turmeric is a reactive oxygen scavenger, meaning that it turns on antioxidant producing genes (NRF2) and supports glutathione synthesis, inhibits inflammatory enzymes, and supports liver detox. Inflammation leads to changes in the brain’s ability to properly regulate hormones (adrenal, thyroid, sex), and to changes in the production of neurotransmitters such as serotonin, as well as to changes in plasticity or the ability to regenerate brain cells. Curcumin, via the culinary spice turmeric, as delivery vehicle, hits a lot of these problem areas all at once.

I ett annat inlägg skriver hon: Curcumin is simultaneously a potent antioxidant, anti-inflammatory, neuroprotective agent, hormonal and neurochemical modulator, and as a food, it is one that interacts with our genome in a modulatory fashion rather than the more hijacking nature of a pharmaceutical.

Man får lättast i sig ingefära genom att använda det i matlagningen, i t.ex. soppor och grytor. Ett annat hett tips som jag verkligen rekommenderar är att göra ett gurkmejate (Golden Milk) – en perfekt stärkande och värmande dryck. Den enda nackdelen är att du får en orange tunga!

Recept ”Gyllene Mjölk” 

Gör först en gurkmejapasta:
1/2 dl gurkmeja, ekologisk
1 krm svartpeppar (viktigt eftersom det förstärker gurkmejans antioxidativa verkan)
1 1/2 -2 dl vatten

Rör ner gurkmejan i vattnet och koka upp. Låt småputtra på svag värme ca 8 minuter eller tills du har en fast pasta. Tillsätt svartpeppar och rör om.

Guldmjölk 1 kopp:
2 dl valfri mjölk
1 tsk gurkmejapasta (Resterande pasta kan du förvara i kylskåpet)
2 tsk sesamolja/kokosolja
1 krm kardemumma
ev 1 tsk honung

Blanda gurkmejapastan med varm mjölk i en kopp. Tillsätt kardemumma, sesamolja/kokosolja och eventuellt honung. Rör om så att pastan löser sig. Njut!

* Gurkmeja (Curcumina longa på latin) är en örtväxt som blir 1 m hög. Det är växtens stammarna som sedan används i matlagningen, färska eller torkade. Den har länge varit uppskattad inom traditionell Ayurvedisk medicin eftersom den anses vara en renande ört. Traditionellt har den använts för att stärka matsmältningen, behandla feber, infektioner, dysentri, artrit och leverproblem.

Fet utmaning för regeringen

Mycket bra inlägg om fetmaepidemin och samspelet mellan viktnedgång, toxiner, bakterier och hormoner som jag rebloggar från bloggen Food to Die for. Det är dags att komma bort från tänket att fetma och övervikt enbart kan botas med hjälp av kalorier in/ut i förhållande till rörelse! Kroppen är mer komplex än så.

ullagabay

För en dryg vecka sedan kom en rapport från McKinsey Global Institute som indikerade att halva världen kan vara överviktig 2030. Dit är det femton år. Men enligt Folkhälsomyndighetens enkät för 2013 är Sverige redan där. Dessutom visade SCB året innan att fetman ökade mest bland unga. Det här kostar svenska samhället 35 miljarder per år i sjukvård och sjukskrivningar. 

Kostnaderna för den globala fetmaepidemin är lika stora som för rökning eller krig och terrorism, samt jämförbara med både alkoholism och klimatförändringar. I dessa skrämmande siffror döljs även en paradox som sällan lyfts fram; samtidigt som svälten minskar i världen, drabbas feta och överviktiga av en undernäring som kan leda till döden. Att maten spelar en avgörande roll visar sig i det som USA:s Mat- och Jordbruksorganisation FAO kallar för Nutritional Transition. Så fort en nation importerar sämre matvanor ökar vikten och folkhälsan försämras. Precis som när individer flyttar till en…

View original post 931 fler ord