Lär känna din hjärna!

Jag läste en intervju med läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic i tidningen ”Du & jobbet”. Hon är så klok. Här är några utdrag ur artikeln, skriven av Jonas Fogelqvist (nr 4/16):

  • Katarina Gospic vill att vi ska lära oss mera om hjärnan. Hon är övertygad om att det vore till nytta inte minst på landets arbetsplatser. Chefer skulle kunna undvika misstag i arbetsledningen och anställda förstå att vissa sätt att arbeta på helt enkelt är dumma.– De flesta vet nog mer om hur deras mobiltelefoner fungerar än hur deras hjärnor är beskaffade. När Katarina Gospic skriver eller berättar om hjärnan återkommer hon gärna till tre speciella delar eller centra som påverkar vårt beteende. Det är amygdala, vår primitiva känslostruktur som triggas av okända eller obekanta situationer och som ställer oss inför att fly eller fäkta. Det är striatum, vårt belöningscentrum som ger oss belöningar av sådant vi tycker är kul, och som uppmuntrar oss att fortsätta med det beteendet. Striatum vill helst ha snabba kickar, hela tiden.Och så är det frontalloben, som finns i hjärnans främre del, och som hon tycker att vi ska lära oss använda mer.

    – Det är hjärnans smartaste del, som är unik för oss människor. Den är inte färdigutvecklad förrän vi är 25 år gamla, och den kan reglera impulserna från amygdala och striatum. Om striatum säger: ”nu ska du kolla på mobilen 150 gånger per dag för att det är roligt”, så kan frontalloben säga: ”nej, det ska jag inte göra, för nu ska jag sitta och jobba och producera något”. Jag brukar göra liknelsen att om de primitiva impulserna är en skenande häst, så är frontalloben ryttaren som kan hoppa upp i sadeln och ta kontroll över hästen.

    Det är med hjälp av frontalloben som vi tänker efter, för logiska resonemang och drar slutsatser. De primitiva impulserna är inte alltid dåliga. Ibland finns det skäl att bli rädd, ibland behövs känslomässiga belöningar. Men vi behöver lära känna oss själva, säger Katarina Gospic; förstå godissuget och rädslan för det okända, och sedan avgöra när det är läge att ge efter för känslorna och när vi bör lägga band på dem.

  • Hon är djupt orolig över vad som händer just nu när så många, både i skolan och i arbetslivet ständigt låter sig distraheras av sina smartphones och iPads. Förmågan att koncentrera sig långa stunder är grundläggande för allt lärande och allt arbete som kräver tänkande, säger hon. – Man vet att varje gång vi blir avbrutna tar det 20-25 minuter att återfå fullt fokus. Det här får jättestora konsekvenser. Jag ser det faktiskt som en katastrof. I skolvärlden leder det till att man kommer efter, man får göra extrauppgifter hemma. Man får mindre återhämtning för att man inte hinner med det man ska i skolan. Och egentligen är det samma sak i arbetslivet. Mobiltelefonerna har blivit som våra godispåsar, som vi har svårt att släppa taget om. Det behövs regler och policyer för hur vi ska hantera dem.

Lär hela intervjun här.

Annonser

Randomiserad kontrollstudie visar att maten påverkar depressionstillstånd

De senaste dagarna har en studie som genomförts vid University of Deakin i Australien fått stor uppmärksamhet i media. Forskare har nu för första gången genomfört en randomiserad kontrollstudie som enbart utformats för att utreda matens inverkan på depression.

Studien omfattade 33 deltagare och visade att en tredjedel av deltagarna blev bättre från sin svåra eller medelsvåra depression efter bara 12 veckors kostbehandling. Maten bestod till största delen av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter, fisk, magert rött kött, olivolja och nötter. I kontrollgruppen som fick hjälp med socialt stöd, men ingen kostbehandling, var det bara 8 procent som upplevde en förbättring.

– Det är dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest, säger Felice Jacka, professor i nutritionsepidemiologi med inriktning på psykiatri, som har genomfört studien.

Läs mer om studien här och här.

Lär känna dina bröst!

Jag arbetar inte bara som näringsterapeut utan även som folkhälsosamordnare i Landskrona stad. Båda sysselsättningarna är fantastiskt roliga, utmanande och tacksamma – som näringsterapeut möter jag individen och hennes/hans specifika hälsosituation, medan jag som folkhälsosamordnare arbetar mer strategiskt på samhällsnivå. Den gemensamma nämnaren är att förebygga hälsoproblem, men även att hitta hållbara lösningar när problem redan har uppstått.

Att förebygga är nyckeln till ett sundare och friskare liv. Förebyggande åtgärder är även nyckeln till ett mer hälsosamt samhälle, ett samhälle där individer kan leva, verka och bidra till. Väldigt många människor är idag sjuka, vårdköerna är långa och kostnaderna för sjukvården enorma. Som jag tidigare diskuterat på bloggen så finns det stora hälsoekonomiska vinster när människor mår bra.

Nu tänkte jag inte gå in på fler detaljer i detta ämne utan istället berätta om ett projekt som jag är projektledare för och som har prevention som ledstjärna. Projektet heter ”Lär känna dina bröst” och gick av stapeln på Brösthälsodagen den 15 oktober på fina Landskrona Teater.

Syftet med eventet var att fokusera på faktorer som minskar risken att drabbas av bröstcancer.

Kvinnor får ibland informationsblad som visar hur man undersöker sig själv, men hur många kvinnor undersöker egentligen sig själva regelbundet? Detta ville vi lyfta fram – att kvinnor helt enkelt lär känna sina egna bröst för att därigenom lättare kunna upptäcka om förändringar sker. För att ge praktisk kunskap och övning arrangerade vi en undersökningsskola där sjuksköterskor och barnmorskor, med hjälp av silikonmodeller av bröst, visade hur och vad man ska tänka på när man undersöker. Detta blev riktigt uppskattat.

Förutom undersökningsskolan hade vi inspirationsstationer om kost, träning och rökavvänjning. Att äta nyttigt, röra på sig och inte röka främjar som bekant hälsan och forskning visar entydigt att dessa faktorer även påverkar risken att utveckla bröstcancer. Besökarna bjöds på en smoothie gjord på bl.a. havremjölk, banan och hallon.

Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO:s ambassadör och tillika elitryttare Charlotte Haid Bondergaard samt representanter från Unilabs mammografienhet i Helsingborg var också på plats och bidrog med sin kunskap och gav mycket inspiration till besökarna. BRO demonstrerade sin praktiska app ”Klämdagen” som ger dig en påminnelse en gång i månaden att det är dags att undersöka brösten.

Vi visade även fotoutställningen ”Bröst” av Elisabeth Ohlson Wallin och även en utställning med Cancerfondens Rosa Band genom tiderna (10 år). Dagen avslutades med teaterpjäsen ”Flat is the new black” – en gripande och självutlämnande monolog av Therése Hammar om hennes väg från en bröstcancerdiagnos, genom behandlingar och läkarmöten, men även om upplevelsen av självbilden och kvinnan i samhället.

Vi har uppmärksammat en önskan att detta blir ett återkommande event och hoppas även att denna typ av dagar kommer att bli ett regelbundet inslag i fler kommuner.

Vad betyder hälsa för dig?

Ditch the scale

Vad betyder hälsa för dig? Vad betyder det att ”må bra”? Betyder det att du är tillfreds med hur din kropp är och ser ut – utanpå och inuti? Betyder det att du ser fram emot dagen när du vaknar på morgonen? Betyder det att du kan springa ett marathon? Betyder det att du äter en hälsosam kost eller dricker gröna juicer varje dag? Betyder det att vara tillfreds med livet?

Det finns naturligtvis inget rätt eller fel svar på denna fråga. Jag tror alla svarar relativt olika, men ändå att de flesta känner ungefär samma. Jag tycker att det kan vara värt att reflektera över denna fråga ett litet tag. Och att se sitt eget svar som inspiration till antingen att:

1) Om du mår bra idag: Uppmärksamma och uppskatta allt det som du faktiskt kan genomföra och njuta av i din vardag: Att cykla till jobbet, att orka leka med dina barn eller att känna dig positiv – vardagliga aspekter av livet som en person som är sjuk längtar efter.

2) Om du idag inte mår så bra du önskar: Försök att genomföra en förändring, hur stor eller liten den än må vara. Glöm inte bort att kroppen är fantastisk och att den vill vara i balans och må bra! Ha tilltro till dig och din egen kropp.

Så sajten Delicious Obsessions finns en fantastisk lista på över 50 aspekter/saker som beskriver vad hälsa kan vara/innefatta/betyda. Tankeväckande och inspirerande!

Nytt EU-projekt om kemikaliecocktailen i mat

När det talas och skrivs om bekämpningsmedel, hormonstörande ämnen och andra toxiner som finns i livsmedel och produkter får man ofta intrycket att de ligger under tillåtna gränsvärden. Så må det vara – men är det hela sanningen och hur påverkar det oss? Kan vi luta oss tillbaka och slappna av? Nej, såklart inte. Eftersom vi hela tiden utsätts för en mängd olika ämnen utgör de tillsammans en gemensam belastning på kroppen. Det är bara i kontrollerade labbmiljöer som ett enskilt ämne har en (eller flera) specifik verkan. Tack och lov börjar denna komplexa problematik nu att uppmärksammas inom WHO och på europeisk nivå. Den vetenskapliga tidskriften Carcinogenesis har nyligen publicerat en rapport där tusentals studier inom ämnet har sammanfattats och man har kommit till slutsatsen att ”även om kemikalier individuellt sett inte bedöms vara cancerframkallande, så kan de i i samverkan med varandra innebära en cancerrisk”. Detta känns ju inte som en nyhet precis – utmaningen ligger i att använda denna kunskap i verkligheten. I artikeln Kemikaliecocktail i mat utreds av EU i SvD kan du läsa om ett kommande EU-finansierat projekt som har som mål att skapa ett system som är praktiskt användbart för myndigheter, industrin och andra som gör riskbedömningar vad gäller kombinationer av substanser. Detta projekt ska jag följa med största spänning!

Concepts that will revolutionize Western medicine

I denna artikel ”5 concepts that will revolutionize Western medicine” skriver grundaren till begreppet funktionsmedicin, läkaren Jeffrey Bland, om hur han ser på framtidens medicin. Ett uppdaterat tänk runt sjukdom och hälsa skulle kunna förändra människors kontakt med läkare och vården – och folkhälsan i stort. Jeffrey Bland ser ett mer holistiskt system framför sig där följande begrepp är viktiga grundpelare: funktionsmedicin, P4-medicin, systembiologi, ”quantified self”och personanpassad livsstilsmedicin. Jag är övertygad om att ett nytt och uppfriskande helhetsgrepp behövs för att förändra folkhälsan positivt för den stora massan människor.

En förbättrad folkhälsa kräver politisk styrning

Denna artikel har ett väldigt viktigt budskap: En förbättrad folkhälsa – och bättre kostval – kräver politisk styrning. Inte tvärt om som det är i dag då livsmedelsindustrin påverkar politiska beslut genom stenhård lobbyingverksamhet.

Visst är det sant att en individ alltid gör sina egna val. Men om det (väldigt förenklat) finns en ”bra” och en ”dålig” produkt att välja mellan så finns det en risk att den dåliga väljs. Finns det däremot bara två ”bra” produkter så minimeras risken att en ”dålig” produkt väljs. Väldigt enkelt i teorin.

I praktiken är det dock ack så annorlunda och det vore naivt att tro att en lösning är enkel. Livsmedelsindustrin styrs, naturligtvis, av ett vinstintresse och det ligger i långtifrån alla företags intresse att kombinera vinst med hälsosamma produkter. Jag håller helt med artikelförfattarna i att politiska styrmedel måste till för att nuvarande system för matförsäljning ska kunna förändras.

Fet utmaning för regeringen

Mycket bra inlägg om fetmaepidemin och samspelet mellan viktnedgång, toxiner, bakterier och hormoner som jag rebloggar från bloggen Food to Die for. Det är dags att komma bort från tänket att fetma och övervikt enbart kan botas med hjälp av kalorier in/ut i förhållande till rörelse! Kroppen är mer komplex än så.

ullagabay

För en dryg vecka sedan kom en rapport från McKinsey Global Institute som indikerade att halva världen kan vara överviktig 2030. Dit är det femton år. Men enligt Folkhälsomyndighetens enkät för 2013 är Sverige redan där. Dessutom visade SCB året innan att fetman ökade mest bland unga. Det här kostar svenska samhället 35 miljarder per år i sjukvård och sjukskrivningar. 

Kostnaderna för den globala fetmaepidemin är lika stora som för rökning eller krig och terrorism, samt jämförbara med både alkoholism och klimatförändringar. I dessa skrämmande siffror döljs även en paradox som sällan lyfts fram; samtidigt som svälten minskar i världen, drabbas feta och överviktiga av en undernäring som kan leda till döden. Att maten spelar en avgörande roll visar sig i det som USA:s Mat- och Jordbruksorganisation FAO kallar för Nutritional Transition. Så fort en nation importerar sämre matvanor ökar vikten och folkhälsan försämras. Precis som när individer flyttar till en…

View original post 931 fler ord

Kostfonden – nyskapad fond för kostforskning: Fler människor ska leva friska!

Näringsterapeut MalmöGoda nyheter! I somras grundades en fond med namnet Kostfonden. Detta är ett fantastiskt steg i rätt riktning för forskare som är intresserade av hur kosten påverkar hälsan – och för alla hundratusentals människor som skulle må så mycket bättre med en annorlunda kosthållning. Kostfondens mål är att stödja vetenskapliga studier som undersöker kostens effekter på människans hälsa. Eftersom kostforskning (ofta) saknar kommersiellt intresse är de studier som genomförs i dag generellt för små och för kortsiktiga för att kunna förändra vården. På Kostfondens hemsida kan man läsa att:

”Eftersom kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse är resurserna för att bedriva stora och välgjorda vetenskapliga studier knappa. En kostforskare får sällan mer än ett par miljoner kronor för att genomföra en vetenskaplig studie. Ett läkemedelsbolag kan lägga hundratals miljoner kronor på att bevisa att en enda medicin har effekt.”

En viktig del i Kostfondens arbete är därför att driva fram stora och högkvalitativa studier som kan ligga till grund för nya nationella behandlingsrekommendationer. För att driva utvecklingen framåt kommer fonden genom sitt vetenskapliga råd att identifiera kunskapsluckor som finns. Sedan kommer fonden att samla forskare för att initiera en studie. Fonden kommer att stödja forskares ansökningar om medel hos större finansiärer, som EU. Idag tillsattes Kostfondens vetenskapliga råd med följande personer: Kerstin Brismar (professor i diabetesforskning, specialist i internmedicin, endokrinologi, diabetologi och överläkare på Sophiahemmet), Nina Rehnqvist (kardiolog och f.d. direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering), Jonas Lindblom är (docent i Funktionell farmakologi och medicinsk utredare vid Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket) och Ann Fernholm (vetenskapsjournalist som avlagt doktorsavhandling i molekylär bioteknik. Jag önskar Kostfonden stort Lycka till! Deras uppdrag är otroligt viktigt.

Uppdatering: Idag den 13 november publicerades detta inlägg på DN Debatt: ”Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården” I artikeln visar man med ett hypotetiskt räkneexempel att staten skulle kunna spara 15% av kostnaden för insulin till Sveriges typ 2-diabetiker – enbart genom att införa kostbehandlingar som bygger på modernare forskning än de råd som ges idag. Bara detta skulle spara 100 miljoner kronor i Sverige varje år.

I debattartikeln tycker jag även att följande argument är värda att belysas:

  • Den som söker vård ska kunna vara säker på att få bästa möjliga behandling, oavsett om behandlingen är kommersiellt intressant eller inte.
  • Det är en nationell angelägenhet att kostforskningen uppgraderas.
  • Bristen på kunskap leder till onödigt mänskligt lidande och dyr vård.
  • Ska Sverige i framtiden ha råd att behandla sin åldrande befolkning, måste alla effektiva behandlingar nå fram till kliniken. I en statlig utredning från 2009 (SOU 2009:43) påpekades bristen på resurser till oberoende klinisk behandlingsforskning.

Det är dags för förändring! Alla människor ska ha rätt till råd och vård som bygger på modern forskning – ingen ska behöva lida för att de forskarrön inte har nått till deras Vårdcentral. Och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det absolut nödvändigt att arbeta mer preventivt genom kosten för att förebygga kroniska välfärdssjukdomar som kostar samhället alldeles för mycket. Men det krävs stora befolkningsstudier för att officiella behandlingsrekommendationer ska ändras och nya perspektiv accepteras inom vården. Kostfondens arbete kommer därför att bli centralt i utvecklingen för ett friskare samhälle.