En intressant case study

Detta är en mycket intressant case study som visar betydelsen av ett funktionsmedicinskt helhetsperspektiv för en bättre hälsa. Josh Gitalis är Clinical Nutritionist i Toronto och arbetar just utifrån ett funktionsmedicinskt perspektiv. I artikeln berättar Josh om mötet med en patient som sökte hjälp för ångest och depression och som fått en SSRI medicin utskrivet av sin läkare. Den relevanta frågan i detta fall är Varför tillverkar inte individen tillräckligt med serotonin?

En behandling som utgår ifrån denna frågeställning (d.v.s. att hitta grundorsaken/grundorsakerna) går till botten av problematiken, stödjer kroppens egna processer och är oftast mer hållbar i det långa loppet – och utan biverkningar.

Annonser

Concepts that will revolutionize Western medicine

I denna artikel ”5 concepts that will revolutionize Western medicine” skriver grundaren till begreppet funktionsmedicin, läkaren Jeffrey Bland, om hur han ser på framtidens medicin. Ett uppdaterat tänk runt sjukdom och hälsa skulle kunna förändra människors kontakt med läkare och vården – och folkhälsan i stort. Jeffrey Bland ser ett mer holistiskt system framför sig där följande begrepp är viktiga grundpelare: funktionsmedicin, P4-medicin, systembiologi, ”quantified self”och personanpassad livsstilsmedicin. Jag är övertygad om att ett nytt och uppfriskande helhetsgrepp behövs för att förändra folkhälsan positivt för den stora massan människor.

Kolesterol, statiner och läkemedelsbiverkningar

lipitor

Jag önskar att alla som äter kolesterolsänkande mediciner, s.k. statiner, skulle få informationen av sin läkare att det även finns alternativa sätt att sänka sitt onda LDL-kolesterol på.

Precis som de flesta andra mediciner kan statiner ge många biverkningar. På bipacksedeln till den vanliga statinen Lipitor anges följande ”vanliga” biverkningar (d.v.s. drabbar fler än 1 av 100 men färre än 1 av 10 användare):

– Inflammation i nässlemhinnan, smärta i halsen, näsblödning

– Allergiska reaktioner

– Ökning av blodsockernivåer

– Förhöjt kreatinkinas i blodet

– Huvudvärk

– Illamående, förstoppning, gaser, matsmältningsbesvär, diarré

– Ledvärk, muskelvärk och ryggsmärtor

– Blodprovsresultat som visar att din leverfunktion kan bli onormal

Visserligen finns det individer som måste ta statiner eftersom de av olika skäl inte lyckas sänka sitt LDL – och då är det naturligtvis fantastiskt att det finns en medicin som kan göra det.

Men läkemedelsbiverkningar är ett enormt problem. Läkemedelsstudier av enskilda läkemedel kartlägger noggrant möjliga biverkningar och även vilka mediciner eller läkemedelsgrupper som inte ska tas tillsammans. Problemet uppstår när en individ äter fyra, fem eller sex (eller flera) mediciner samtidigt. Inga studier i världen har kartlagt hur dessa mediciner interagerar med varandra. Man får testa, helt enkelt.

Samtidigt menar läkemedelsföretagen att deras mediciner är kliniskt beprövade – vilket i och för sig är sant. Men verkligheten för många blir en annan när de blandar sina mediciner.

Låt oss stanna vid intaget av statiner och låt oss anta att en patient får matsmältningsbesvär av Lipitor med t.ex. gaser, uppsvälld mage, diarré och illamående. Bara dessa besvär kan i sig ge långtgående konsekvenser i form av, t.ex., problem med upptaget av näring: Kanske ändrar det dina matvanor och du har inte samma lust att äta som tidigare, vilket i sin tur orsakar att du känner en stress, vilket i sin tur orsakar att saltsyraproduktionen i din matsäck minskar, vilket i sin tur orsakar att du inte kan bryta ned maten du äter, som i sin tur orsakar ökade magproblem och ett minskat näringsupptag och med det ytterligare kroppsliga obalanser. Det blir, minst sagt, en ond cirkel.

Ett annat problem med läkemedel är att näringsämnen behövs när medicinerna metaboliseras i kroppen – vilket innebär att man bör supplementera med tillskott eller äta en mycket välgenomtänkt kost för att undvika en brist i andra viktiga processer, någon annan stans i kroppen. En av de mest allvarliga konsekvenserna med stainer är att enzymen Q10 förbrukas och att det därmed blir en sänkt tillgång för kroppen och hjärtmuskeln av Q10. Q10 är ett otroligt viktig kolesterol-liknande kroppseget ämne som medverkar i citronsyracykelns energiproduktion i kroppens alla celler. Särskilt i hjärtat behövs det en betydande mängd Q10. Att ha en mycket mindre mängd Q10 kan därför naturligtvis ge en mängd olika och oönskade symptom.

Dessa olika scenarier kan man angripa på olika sätt: Antingen kan man försöka att medicinera bort biverkningarna eller kan man försöka hitta orsaken och åtgärda grunden till problemet med mer skonsamma metoder.

Dr Mark Hyman berättar här i ett inslag om kolesterol om hur man kan minska sitt onda LDL kolesterol – utan att inta statiner. Han berättar även mycket annat intressant om statiner som man bör vara medveten om. Hans förslag är inget quick-fix och kräver commitment. Lika viktigt som det är att regelbundet ta sina mediciner är det att följa hans råd, som bland annat innebär livsstilsförändringar och intag av kosttillskott. Och därför krävs det viljestyrka och envishet – men belöningen är att slippa en mängd olika biverkningar och att man känner sig tillfreds i sin egen kropp.

Psykisk hälsa och funktionsmedicinen, del I.

sol

Väldigt många människor i Sverige mår psykiskt dåligt – från ångest, depression, panikattacker till autism, ADHD och bipolär sjukdom. Många känner att de inte kan fokusera ordentligt, att de har sämre minne än tidigare eller att de är trötta hur mycket de än sover. Dessutom har långt fler barn än tidigare en ”boktavskombination”, oförmåga att fokusera och inlärningssvårigheter.

Mediciner mot t.ex. depression, sömnproblem och ADHD skrivs ut på löpande band och har ökat lavinartat de senaste åren. Ovan nämnda symptom anses vara en ”del av vår tid” och anledningen som ges till detta är ofta en ökad stress i samhället. Stress är en betydande faktor, men bara en del av sanningen.

Sjukvården behandlar enligt regelboken och kategoriserar patienter enligt DSM-IV (en manual som innehåller alla kända sjukdomar och störningar och som används av läkare när de ställer diagnos). För varje sjukdom finns en eller ett antal mediciner som ska få individen att må bättre. Ofta i kombination med någon form av psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi – vilket i och för sig är positivt.

Den fundamentala frågan man bör fråga sig är:

– Eftersom en individ inte drabbas av t.ex. depression p.g.a. att hon har en brist på t.ex. Citalopram eller Zoloft, vad är det då som gör att man drabbas av en depression, just nu?

För att bota sjukdomar försöker man inom modern psykiatri kontrollera hjärnkemin med olika substanser. Istället för att kurera de underliggande orsakerna så att kroppen kan skapa balans på ett naturligt sätt så maskeras symptomen. Sopas under mattan helt enkelt. Att många mår mycket bättre av medicinering och att det kan vara en direkt livräddare för vissa är inget som jag ifrågasätter. Men det saknas något i denna reduktionistiska syn på människan.

Inom funktionsmedicinen ser man människan som en helhet. Inom den konventionella medicinen delas människan upp och det finns specialister för varje del av kroppen. Inte många allmänläkare som skriver ut antidepressiva och ångestdämpande mediciner frågar patienten om hur magen mår, hur ofta man har ätit antibiotika, om man har amalgamfyllningar, om man varit på resa till ett exotiskt land på sistone, eller om man äter tillräckligt med t.ex. protein. Blod- och urinprov tas för att utesluta allvarlig sjukdom eller t.ex. blodbrist – och om inget avvikande hittas lider inte patienten av någon allvarlig obalans eller sjukdom.

Dels för att väldigt många mår allt från lite ”sådär” till direkt dåligt och inte får den hjälp som behövs. Men visst är set synd att må ”sådär” och känna att man kunde må bättre? Men framför allt kommer jag att skriva om detta område eftersom det finns så mycket forskning och kunskap som du inte kommer att få från din husläkare, din terapeut eller psykiater: Oftast ligger en del av lösningen till en bättre psykisk hälsa faktiskt i fullt behandlingsbara obalanser i kroppens olika system. Detta är absolut ingen hokus pokus, utan biokemi. Alla kroppens organ och olika system är sammankopplade och hur kroppen mår har en direkt och stark påverkan på hjärnan och t.ex. dina signalsubstanser som exempelvis dina serotoninnivåer. Det finns mycket ofta starka samband mellan kroppsliga systemiska obalanser och psykiska ohälsa. Genom att gå till botten av problemen hos varje enskild individ kan man skapa en hållbar hälsa och välmående. Insikten att psykisk ohälsa oftast har fullt logiska grunder gör att livet kan fyllas med hopp om förändring, snarare än ett beroende av läkemedel. Det gäller bara att finna rätt kunskap för att hitta sin väg mot bättre hälsa.

Normalt vs. Optimalt

Som titeln på min blogg antyder så gillar jag ordet ”optimalt”. Ofta får jag frågan om det inte är normalt att ha krämpa x eller z för ”de flesta människor får ju artros/svullen mage/trötthet på vintern/paltkoma…”, you name it. Om man tittar på befolkningen i helhet är det vanligt att man har någon krämpa, liten eller lite större, då och då. För det har ju de flesta. Väldigt få människor kan i ärlighetens namn påstå att de mår toppen, alltid, och aldrig behöver ta en Ipren eller Panodil, eller liknande. Men normalt är inte optimalt! Människokroppen eftersträvar balans och vill må så bra den bara kan. I dagens samhälle stöter vi på belastningar av olika slag som stress, besprutningsmedel i vår mat, mer urlakade jordar som gör att frukt och grönt innehåller mindre näring, samt att många är alltför stillasittande – faktorer som stressar våra kroppar. Utifrån dessa omständigheter finns det mycket man kan göra på individnivå för att bättre kunna hantera de yttre och inre faktorer som påverkar välmåendet. Näringsterapeuter och funktionsmedicinare tittar alltid på människan som helhet och kartlägger vilka faktorer som får individen ifråga att må som han/hon gör. Man tittar långt tillbaka i tiden och ber patienten berätta om hur hon/han känner sig fysiskt, psykiskt och spirituellt, alltså på alla de plan som gör oss till människor och som påverkar upplevelsen av vår egen hälsa. Genom olika tester finner terapeuten ofta näringsobalanser och hjälper sedan till att stärka upp kroppen med näring.

Det är alltid viktigt att utgå ifrån sig själv och inte förminska om man känner att man har en krämpa som man inte mår bra av. Ditt universum är du själv. Jag tycker därför att man aldrig ska nöja sig med att tänka att ”min smärta/känsla/förnimmelse är normal” även om alla bekanta och familj gladeligen känner igen sig i problemet. Kanske kan din faster leva med en uppsvullen mage och din kusin med huvudvärk flera gånger i månaden. Kanske menar din läkare att många krämpor kommer med åldern och ”det är så det är” – men det betyder inte att du måste acceptera att du har uppsvullen mage/huvudvärk/”ålderskrämpor”. Därmed menar jag absolut inte att det är nyttigt att förstora det man känner och bli hypokondriker. Det viktiga är att hantera situationen och försöka må så bra som du själv vill att du ska må för att du ska kunna uppnå dina mål och balans i livet. Smärtor/krämpor/känslor är kroppens sätt att kommunicera med huvudet att något inte står helt rätt till. Det gäller att lyssna på det för att försöka må så bra som möjligt.

Inflammation, raffinerade kolhydrater, glutenintolerans.

Många dieter utesluter snabba kolhydrater, t.ex. GI-kost och LCHF. Det har länge varit känt att snabba kolhydrater som finns i vitt socker och vitt mjöl (och därmed en stor del av vad vanliga människor äter, varje dag) är onyttiga och gör att man går upp i vikt när man inte använder energin som kolhydraterna ger. Däremot, om man skulle använda energin av t.ex. pastarätten man åt, skulle resultatet bli plus minus noll, d.v.s. ok. Detta är delvis sant.

På senare år har mycket forskning visat en annan sanning: Den vita raffinerade maten har långt fler hälsorisker än att man går upp i vikt. Om den enda nackdelen skulle vara viktuppgång skulle denna fråga inte vara så oroande. Men oroande, det är just vad det är: Livsmedelsverket o Co. borde omgående ändra sina riktlinjer och rekommendationer för att skydda befolkningen mot epidemin som sprider sig.

Det finns mycket starka samband mellan många inflammatoriska sjukdomar och socker, sötningsmedel och raffinerade kolhydrater. Alltså: Vitt bröd, vit pasta, kakor… Inflammation i kroppen är ofta den gemensamma nämnaren hos dem som drabbas av en kronisk sjukdom som hjärt- och kärlproblematik, depression, många cancerformer och diabetes, typ 2. Det finns även flera andra faktorer som ger inflammation i kroppen som t.ex. transfetter, för mycket Omega 6 i förhållande till Omega 3, stress och miljögifter. (Den goda nyheten är att dessa är alla faktorer som vi kan påverka!)

Många människor är överkänsliga mot gluten, som voilá: finns i fler produkter än vi kan föreställa oss. Bröd och pasta är bara de mest uppenbara exempel på stapelföda som innehåller detta ”gift”. Här talar vi inte om celiaki, d.v.s. akut allergi.  Glutenöverkänslighet är en autoimmun sjukdom och faran är att väldigt, väldigt många människor är överkänsliga mot gluten utan att veta om det. I dessa fall skapar det en låg-gradig systemisk inflammation i kroppen som kan visa sig på en mängd olika sätt och kan påverka alla kroppens organ, t.ex. i: hjärnan (brainfog, känsla av att inte kunna tänka ”ordentligt” och logiskt, huvudvärk…), leder (atros, smärta), mage och tarm (IBS, IBD, tarmcancer, smärta, uppsvälldhet), hjärta (arteroskleros) och allmän sjukdomskänsla/smärta som vandrar i kroppen.

Många raffinerade kolhydrater innehåller gluten. Överkänslighet/intolerans mot gluten är en betydande orsak till inflammation. En stor studie som publicerades i Journal of the American Medical Association 2009 (sept 16; 302(11):1171-8) visar att glutenintolerans och gömd/latent glutenintolerans risken att dö av (framför allt) hjärtsjukdom och cancer med 35-75%.Detta är skrämmande siffror, de mest extrema som är en betydande faktor till en människas död. Men – minst lika skrämmande är alla de människor som lider i det tysta, alla de som känner att de kunde må så mycket bättre, de som känner att deras kropp inte orkar och att de inte mår optimalt. Alla de som känner bara sällan känner att de är ”på topp”, de som är trötta och som måste ha flera koppar kaffe om dagen för att kunna/orka tänka ordentligt. Och alla de som tror att det är normalt att känna sig så eftersom läkarna inte hittar något som är uppenbart fel.

I framtidens sjukvård måste överkänsligheter tas på större allvar: Både för att öka livskvalitén hos miljoner människor och inte minst även för att spara kostnader inom sjukvården. Det måste bli enklare att förebygga sjukdomar på ett tidigt stadium och inte symptombehandla problemen som uppkommer. För att få ett hållbart resultat måste källan till problemet hittas. Och eftersom det är normalt att vara åtminstone lite överkänslig mot gluten borde alla göras uppmärksamma på de enorma hälsoeffekter de kan få om de minskar sitt glutenintag. Ingen skulle förlora på detta.

Funktionsmedicin

Ju mer jag lär mig om människokroppen ju mer förundrad och fascinerad blir jag över hur allting fungerar. Wow! Kroppen är ett universum i sig själv, i varje människa. Varenda del av oss hänger ihop och kan påverka varandra.

Olika krämpor, som de flesta av oss får då och då, är oftast inte rena tillfälligheter som bara händer utan något bakomliggande skäl. Jag tycker det är viktigt – och väldigt intressant – att försöka identifiera de bakomliggande faktorerna till att kroppen reagerar som den gör. Långt ifrån alla smärtor eller upplevelser i kroppen är farliga eller tyder på sjukdom – men de är kroppens sätt att visa att något inte är som det ska för tillfället. Jag tycker det är viktigt att lyssna på sin kropp och uppmärksamma signalerna den sänder ut, för då kan du försöka förstå orsaken/orsakerna bakom och därefter göra något åt saken.

Alla är vi olika och vissa har inte alls en stark koppling med sin kropp. Kanske för att de är rädda att de ska känna att någonting är fel och de måste gå till läkaren för undersökning? Hos denna grupp människor tror jag mycket kan ackumuleras under en längre tid och när bägaren är full kan en liten droppe få den att rinna över, vilket resulterar i sjukdom eller annan ohälsa. Jag tycker därför det är så mycket bättre att uppmärksamma sina symptom och försöka se samband.

Ofta har olika krämpor samma orsak. Inom funktionsmedicinen behandlar man inte symptom, man behandlar hela människan just eftersom hela människan hänger ihop. Allting påverkar hur vi mår: fysiska, psykiska och sociala faktorer. För att utreda och sedan behandla en människa som inte mår optimalt behövs därför mycket tid, alla individer är så komplexa. På så sätt blir oftast resultatet mer hållbart.

Det som är så fantastiskt är att människokroppen vill vara i balans, men eftersom människan i dagens samhälle utsätts för många faktorer som t.ex. långvarig stress utan möjlighet till återhämtning, miljögifter och suboptimal näring, så är det inte lätt för kroppen att balansera sig själv. Att träffa en näringsmedicinare med ett holistiskt funktionsmedicinskt perspektiv kan vara starten både på en resa i sig själv och mot ett friskare och gladare liv.