Om inflammation och depression

Mer och mer forskning under de senaste åren visar på ett samband mellan inflammation och depression. Inflammation är immunsystemets svar på skador och infektioner. När immunförsvaret aktiveras produceras bl.a. cytokiner, en sorts protein som faciliterar intracellulär kommunikation. Samtidigt vet man att individer med depression och även individer med temporär nedstämdhet ofta har en förhöjd nivå av cytokiner.

För att bota depression tittar nu forskare på möjligheten att även fokusera på det inflammatoriska tillståndet snarare än på enbart det neurologiska. Professorn och psykobiologen Turhan Canli går steget längre och vill se på depression som en typ av infektionssjukdom. Han menar inte infektion i den bemärkelsen att den lätt skulle smitta människor emellan, utan snarare att en infektion eller inflammation har orsakats av ett virus, bakterie eller parasit. Se hans TED Talk om detta här.

I denna artikel i The Guardian skriver författaren Caroline Williams:

“The good news is that the few clinical trials done so far have found that adding anti-inflammatory medicines to antidepressants not only improves symptoms, it also increases the proportion of people who respond to treatment, although more trials will be needed to confirm this. There is also some evidence that omega 3 and curcumin, an extract of the spice turmeric, might have similar effects. Both are available over the counter and might be worth a try, although as an add-on to any prescribed treatment – there’s definitely not enough evidence to use them as a replacement.”

Man kan själv göra mycket för att minska risken för inflammation. Genom en naturlig kost och balanserad livsstil kan du uppnå stora positiva effekter.

Annonser

Industrin kopplar onyttig kost till depression

Stora nyheter! Missa inte att läsa denna artikel i SVD om en ny studie som bl.a. handlar om sambandet mellan inflammationsdrivande onyttig kost och depression, en studie som finansierades av forskningsorganet International Life Science Institute. ILSI finansieras till stor del av livsmedelsindustrin – så detta är stora nyheter! Läs mer i artikeln eller på bloggen Food Pharmacy.

Ny studie vid Karolinska Institutet om ADHD, tarmflora och inflammation

Illustration tarmfloraMycket forskning tyder på att tarmfloran kan påverka uppkomsten av ADHD och autism hos barn. I höst startar en mycket intressant svensk studie vid Karolinska Institutet. Studiens syfte är att undersöka 1) Om antibiotikabehandling första åren efter födseln påverkar risken för psykisk sjukdom i barndomen, 2) Om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter finns i blodet hos barn och ungdomar med ADHD och 3) Om psykiska symptom och mag/tarm-problem hos barn och ungdomar med ADHD förbättras av behandling med probiotika känt för att ha antiinflammatoriska effekter. Denna studie kommer jag att följa! Fantastiska bloggen Food Pharmacy har skrivit mer om studien här : ”Docent Catharina Lavebratt: Barn och ungdomar med ADHD och ASD har ofta förhöjda markörer för inflammation i blodet”.

Tarmfloran påverkas enormt genom kosten. Ett försök vid King’s College i London visar att enorma mängder tarmbakterier dör efter endast lite mer än en vecka på ”junk-food”. Detta må vara ett något extremt exempel men jag tycker det visar på den grundläggande roll som kosten har i att skapa en hälsosam tarmflora och att därigenom ha potentialen att förebygga olika sjukdomar.

Illustration: Emma Hanquist

www.facebook.com/naringsterapeutcatarina

Tarmflora, livsstil och ledgångsreumatism

Seamus_3159896b Den världsberömde kocken Seamus Mullen led av reumatoid artrit (ledgångsinflammation) i flera år och hade av svåra smärtor i hela kroppen. RA är en autoimmun sjukdom som ger kronisk inflammation, vilket kan leda till att brosk, ben och senor bryts ned. Det finns i nuläget ingen medicinsk kur som botar RA, sjukdomen kontrolleras av smärtstillande mediciner. I denna artikel i The Telegraph får vi följa Mullen på hans väg tillbaka till hälsa – genom läkande mat och behandlingar hos en funktionsmedicinsk läkare. Idag mår han bra och inga prover visar spår av sjukdomen. I denna artikel Joint Pain from the Gut kan du läsa mer om aktuell forskning om sambandet mellan tarmbakterier och reumatoid artrit.

Inflammation, immunförsvaret och depression

Att hur magen mår påverkar vårt humör och allmänna välmående kan nog de flesta känna igen sig i. Men vilka samband finns det mellan depression, immunförsvaret och depression?

När vi är sjuka arbetar immunförsvaret aktivt för att återställa balansen i kroppen. Vanliga symptom, förutom de fysiska som smärta och feber, är håglöshet och olust att göra saker man brukar göra med lätthet – symptom som har likheter (om än mycket mildare) med symptom vid depression. Just detta iakttagande gjorde att forskare för flera år sedan började titta närmare på sambandet mellan inflammation och depression: Denna artikel från The Guardian diskuterar aktuell forskning inom området. Studier, bl.a. denna, visar att nivåerna av proinflammatoriska cytokiner ökar markant hos personer med bipolär sjukdom under försökspersonernas maniska perioder.

George Slavich, Assistant Professor i klinisk psykologi vid University of California säger: “I don’t even talk about depression as a psychiatric condition any more. It does involve psychology, but it also involves equal parts of biology and physical health.”

För att må så bra som möjligt och minska riskerna att utveckla en depression (och inflammatoriska sjukdomar) är det därför bra att tänka utifrån ett anti-inflammatoriskt perspektiv:  Att helt enkelt äta en kost som passar dig, innehållandes så naturlig mat som möjligt och med små mängder socker och transfetter; minska stressen; andas ordentligt och inte glömma den fysiska aktiviteten. Många födoämnen är naturligt anti-inflammatoriska. Även överkänsligheter av olika slag stressar kroppen och kan orsaka systemisk inflammation. Framför allt, respektera din mage. Glöm inte att ”The gut is your second brain” (se The Second brain, en klassisk bok av Michael Gershon).

Men som alltid när det gäller kroppen ska man vara mycket försiktig med att förenkla orsak och verkan: Det finns oftast ett flertal olika orsaker till samma problematik. Vad gäller just sambandet mellan inflammation och depression så vore det, som det står i artikeln i The Guardian, väldigt bra om ett blodtest skulle vara standard för individer som diagnosticerats med depression. På så sätt skulle patienten förstå orsaken till symptomen och skulle kunna vidta åtgärder och få mer effektiv behandling.

Gurkmeja, inflammation och Prozac?

curcumin-image

Som många av er säkert redan vet har gurkmeja* varit mycket omskrivet under de senaste åren.

En av gurkmejans många hälsofördelar är att den kan verka inflammationsdämpande. Gurkmeja består till fem procent av färgämnet curcumin vilket motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Curcumin hämmar också så kallade cox-2-gener och förhindrar på det sättet att inflammationsproteinet cox-2 bildas (cyclooxygenase-2). Det hämmar inflammatoriska mediatorer som NFkappaB, lipooxygenase (LOX), and inducerbar kväveoxid syntas (iNOS).

Därutöver är gurkmeja en stark antioxidant (ger skydd mot fria radikaler, de instabila syremolekyler som kan skada celler och molekyler i kroppen); motverkar bakterier, parasiter och mikrober; stärker och förbättrar matsmältningen; stödjer hälsosam leverfunktion och detox; är renande för blodet m.m. (Näringsmedicinska Uppslagsboken, P. Wilhelmsson)

Nu visar forskning att gurkmeja även kan underlätta vid depression. Den New York-baserade läkaren Kelly Brogan är specialiserad på holistisk psykiatri och i artikeln Move over Prozac – How tumeric helps with depression skriver hon följande om hur gurkmeja verkar för att underlätta depressionssymptom:

How could a spice actually help depressive symptoms? There is mounting evidence from animal models, in vitro, and human studies that elucidate mechanisms of curcumin’s sophisticated effects which include anti-inflammatory, anti-oxidant, immuno-modulatory, anti-cancer, and neuroprotective. Turmeric is a reactive oxygen scavenger, meaning that it turns on antioxidant producing genes (NRF2) and supports glutathione synthesis, inhibits inflammatory enzymes, and supports liver detox. Inflammation leads to changes in the brain’s ability to properly regulate hormones (adrenal, thyroid, sex), and to changes in the production of neurotransmitters such as serotonin, as well as to changes in plasticity or the ability to regenerate brain cells. Curcumin, via the culinary spice turmeric, as delivery vehicle, hits a lot of these problem areas all at once.

I ett annat inlägg skriver hon: Curcumin is simultaneously a potent antioxidant, anti-inflammatory, neuroprotective agent, hormonal and neurochemical modulator, and as a food, it is one that interacts with our genome in a modulatory fashion rather than the more hijacking nature of a pharmaceutical.

Man får lättast i sig ingefära genom att använda det i matlagningen, i t.ex. soppor och grytor. Ett annat hett tips som jag verkligen rekommenderar är att göra ett gurkmejate (Golden Milk) – en perfekt stärkande och värmande dryck. Den enda nackdelen är att du får en orange tunga!

Recept ”Gyllene Mjölk” 

Gör först en gurkmejapasta:
1/2 dl gurkmeja, ekologisk
1 krm svartpeppar (viktigt eftersom det förstärker gurkmejans antioxidativa verkan)
1 1/2 -2 dl vatten

Rör ner gurkmejan i vattnet och koka upp. Låt småputtra på svag värme ca 8 minuter eller tills du har en fast pasta. Tillsätt svartpeppar och rör om.

Guldmjölk 1 kopp:
2 dl valfri mjölk
1 tsk gurkmejapasta (Resterande pasta kan du förvara i kylskåpet)
2 tsk sesamolja/kokosolja
1 krm kardemumma
ev 1 tsk honung

Blanda gurkmejapastan med varm mjölk i en kopp. Tillsätt kardemumma, sesamolja/kokosolja och eventuellt honung. Rör om så att pastan löser sig. Njut!

* Gurkmeja (Curcumina longa på latin) är en örtväxt som blir 1 m hög. Det är växtens stammarna som sedan används i matlagningen, färska eller torkade. Den har länge varit uppskattad inom traditionell Ayurvedisk medicin eftersom den anses vara en renande ört. Traditionellt har den använts för att stärka matsmältningen, behandla feber, infektioner, dysentri, artrit och leverproblem.

Can Celiac disease affect the brain? Artikel ur NY Times

1012GLUTEN-master675

Denna artikel från New York Times (11 oktober 2014) ”Can Celiac disease affect the brain” diskuterar de ibland vidsträckta effekter som gluten kan ha på människokroppen. Att gluten kan orsaka en mängd olika symptom är inget nytt inom min bransch. Däremot är jag övertygad om att kopplingen mellan autoimmuna sjukdomar och gluten kommer att uppmärksammas mer inom det närmaste decenniet. Det är min förhoppning iallafall. Som artikelförfattaren skriver finns det otaliga exempel på människor som tillfrisknat från mycket allvarliga symptom och efter ett tag även från en generell symptombild som utgör sjukdomen de ar blivit diagnosticerade med. När ni läser artikeln, läs även läsarkommentarerna till höger.

Nu anser jag inte att gluten är roten till alla sjukdomar, men har man en genetisk predisposition eller av annan anledning drabbats av en autoimmun inflammatorisk sjukdom kan det inte skada att utesluta gluten ut sin kost. Förutom att gluten triggar igång immunförsvaret hos individer som är överkänsliga mot gluten – vilket leder till inflammation och kanske autoimmunitet i det långa loppet – skadar gluten hos dessa individer även tarmslemhinnan vilket i sin tur påverkar upptaget av näringsämnen – vilket, i nästa led, är allt annat än optimalt för kroppens biokemiska balans som ligger som grund till alla kroppsfunktioner. Inom detta område har forskning t.ex Alessio Fasano, Yehuda Schoenfeld, Rodney Ford och David Perlmutter publicerat vetenskapliga artiklar och böcker.

Återigen känner jag hopp för alla som lider av ”mystiska” symptom eller redan har drabbats av en autoimmun sjukdom: Att utesluta gluten – och/eller andra födoämnen man är överkänslig mot – kostar ingenting (bara tiden det tar att sätta sig in i nya vanor) och har inte heller några allvarliga biverkningar. Och det viktigaste, det kan vara det första steget till en förbättring. De allra flesta skulle nog hålla med om att det är mödan värt om symptom ”bara” skulle reduceras med hälften. Effekterna detta kan ge kan vara skillnaden på att känna att man är mer frisk än sjuk. Dessutom ger det energi och livskraft att genomföra andra förändringar som ökar livskvalitén ytterligare.

Välkommen att kontakta mig om du vill få hjälp med att leva ett liv utan gluten. När du väljer bort ett födoämne öppnas dörren till nya spännande ingredienser och matupplevelser!

Bild: Daniel Zender

Studie visar samband mellan D-vitaminbrist, inflammation och suicidalitet

En ny studie som genomförts vid Lunds Universitet visar att det finns ett samband mellan D-vitaminnivå, inflammation och suicidalitet. Resultatet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Psychoneuroendocrinology, visar en koppling mellan låga D-vitaminnivåer och förhöjda inflammationsmarkörer (IL-1β och IL-6) i blodet. Detta är första gången som denna koppling visas hos psykiatriska patienter.

Studien jämför 59 patienter som nyligen har gjort ett självmordsförsök med 17 deprimerade icke självmordsbenägna patienter, samt 14 friska personer. Resultatet visar att cirka 60 procent av de självmordsbenägna patienterna hade D-vitaminbrist, medan bara 30 procent av de deprimerade icke självmordsbenägna patienterna och kontrollpersonerna hade D-vitaminbrist. Klicka här för att läsa studien.

Ny studie visar visst samband mellan tarmens genomtränglighet och MS

En färsk studie från Lunds Universitet behandlar tarmens genomtränglighet vid autoimmuna sjukdomar som t.ex. MS, Chrons, Ulcerös kolit och Diabetes typ 1. Studien, som specifikt fokuserar på MS, visar att: ”Studies indicate a leaky gut and increased inflammation in the intestinal mucous membrane and related lymphoid tissue before clinical symptoms of MS are discernible. It also appears that the inflammation increases as the disease develops”, säger Dr Shahram Lavasani, som deltar i forskarteamet. Samma forskargrupp har tidigare visat att probiotika kan ge ett visst skydd mot MS.
Man har vidare observerat att ”Neuroinflammatory processes in MS are believed to lead to damage and leakage in the blood-brain barrier that protects the central nervous system and regulates the transport of cells. The researchers have now observed similar damage in the intestinal barrier, especially to the ‘tight junctions’ that bind the cells together in the mucous membrane of the intestine, and have demonstrated that these are connected to disease-specific T-cells.”

Klicka här för mer information om studien.

Glutenöverkänslighet – inte svart eller vitt

Bild

Jag såg just ett inslag på Dr Oz Show med Amy Myers, läkare med fokus på funktionsmedicin. Mycket glädjande att detta ämne – glutenöverkänslighet och alltså inte glutenintolerans – diskuteras mer och mer i media.

Bilden ovan illustrerar på ett enkelt och informativt sätt att glutenöverkänslighet kan ses över ett spektrum, d.v.s att det inte är så enkelt att man antingen är överkänslig eller inte: Det behöver alltså inte vara så att du mår riktigt dåligt och får reaktioner som du utan problem kopplar ihop med intag av gluten. Vid glutenintag bildas hos överkänsliga individer antikroppar som stannar kvar runt 3 månader i kroppen, vilket kan påverka oss mer eller mindre och yttra sig på olika sätt.

Trots att du är överkänslig kan du med andra ord må bra nästan hela tiden men ibland känna av något symptom som får dig att må sämre. Det kan gå en period då du inte känner något alls och sen får du tillbaka samma, eller ett annat, symptom – och kanske tänker du att ”det är så det är och ska vara”. Men det finns alltid en orsak/er till kroppsliga reaktioner, vilken de/n nu än är.

Ännu en gång vill jag understryka att glutenöverkänslighet alltså inte behöver leda till magproblem – du kan vara väldigt överkänslig och samtidigt inte känna några symptom från magen. Glutenöverkänslighet innebär att immunsystemet är triggat, vilket leder till större eller mindre inflammationer runt om i kroppen, som kan yttra sig som t.ex. huvudvärk, hudutslag, koncentrationssvårigheter, trötthet etc.