Randomiserad kontrollstudie visar att maten påverkar depressionstillstånd

De senaste dagarna har en studie som genomförts vid University of Deakin i Australien fått stor uppmärksamhet i media. Forskare har nu för första gången genomfört en randomiserad kontrollstudie som enbart utformats för att utreda matens inverkan på depression.

Studien omfattade 33 deltagare och visade att en tredjedel av deltagarna blev bättre från sin svåra eller medelsvåra depression efter bara 12 veckors kostbehandling. Maten bestod till största delen av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter, fisk, magert rött kött, olivolja och nötter. I kontrollgruppen som fick hjälp med socialt stöd, men ingen kostbehandling, var det bara 8 procent som upplevde en förbättring.

– Det är dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest, säger Felice Jacka, professor i nutritionsepidemiologi med inriktning på psykiatri, som har genomfört studien.

Läs mer om studien här och här.

Annonser

Om inflammation och depression

Mer och mer forskning under de senaste åren visar på ett samband mellan inflammation och depression. Inflammation är immunsystemets svar på skador och infektioner. När immunförsvaret aktiveras produceras bl.a. cytokiner, en sorts protein som faciliterar intracellulär kommunikation. Samtidigt vet man att individer med depression och även individer med temporär nedstämdhet ofta har en förhöjd nivå av cytokiner.

För att bota depression tittar nu forskare på möjligheten att även fokusera på det inflammatoriska tillståndet snarare än på enbart det neurologiska. Professorn och psykobiologen Turhan Canli går steget längre och vill se på depression som en typ av infektionssjukdom. Han menar inte infektion i den bemärkelsen att den lätt skulle smitta människor emellan, utan snarare att en infektion eller inflammation har orsakats av ett virus, bakterie eller parasit. Se hans TED Talk om detta här.

I denna artikel i The Guardian skriver författaren Caroline Williams:

“The good news is that the few clinical trials done so far have found that adding anti-inflammatory medicines to antidepressants not only improves symptoms, it also increases the proportion of people who respond to treatment, although more trials will be needed to confirm this. There is also some evidence that omega 3 and curcumin, an extract of the spice turmeric, might have similar effects. Both are available over the counter and might be worth a try, although as an add-on to any prescribed treatment – there’s definitely not enough evidence to use them as a replacement.”

Man kan själv göra mycket för att minska risken för inflammation. Genom en naturlig kost och balanserad livsstil kan du uppnå stora positiva effekter.

Industrin kopplar onyttig kost till depression

Stora nyheter! Missa inte att läsa denna artikel i SVD om en ny studie som bl.a. handlar om sambandet mellan inflammationsdrivande onyttig kost och depression, en studie som finansierades av forskningsorganet International Life Science Institute. ILSI finansieras till stor del av livsmedelsindustrin – så detta är stora nyheter! Läs mer i artikeln eller på bloggen Food Pharmacy.

Ny studie visar samband mellan prebiotika och minskad ångest

En ny studie från Universitetet i Oxford visar att ett intag av prebiotika (komplexa kolhydrater som inte bryts ned av matsmältningsenzymer och som behövs för att probiotikan/goda tarmbakterier ska leva) hade en lugnande effekt på testdeltagarna. Jämfört med placebogruppen var deltagarna som hade ätit prebiotika mindre uppmärksamma på negativ information och mer uppmärksamma på positiv information – denna effekt är samma som har observerats hos individer som äter antidepressiva eller ångestdämpande mediciner. Tidigare har enbart studier på möss indikerat att probiotika kan ha en lugnande verkan, men nu visar alltså även denna studie på människor att det verkar finnas ett samband mellan ett intag av prebiotika (och därmed större chans att probiotikan ska trivas) och lägre ångestnivåer. För ett urval av andra studier om hur våra tarmbakterier kan påverka oss, läs denna artikel.

Inflammation, immunförsvaret och depression

Att hur magen mår påverkar vårt humör och allmänna välmående kan nog de flesta känna igen sig i. Men vilka samband finns det mellan depression, immunförsvaret och depression?

När vi är sjuka arbetar immunförsvaret aktivt för att återställa balansen i kroppen. Vanliga symptom, förutom de fysiska som smärta och feber, är håglöshet och olust att göra saker man brukar göra med lätthet – symptom som har likheter (om än mycket mildare) med symptom vid depression. Just detta iakttagande gjorde att forskare för flera år sedan började titta närmare på sambandet mellan inflammation och depression: Denna artikel från The Guardian diskuterar aktuell forskning inom området. Studier, bl.a. denna, visar att nivåerna av proinflammatoriska cytokiner ökar markant hos personer med bipolär sjukdom under försökspersonernas maniska perioder.

George Slavich, Assistant Professor i klinisk psykologi vid University of California säger: “I don’t even talk about depression as a psychiatric condition any more. It does involve psychology, but it also involves equal parts of biology and physical health.”

För att må så bra som möjligt och minska riskerna att utveckla en depression (och inflammatoriska sjukdomar) är det därför bra att tänka utifrån ett anti-inflammatoriskt perspektiv:  Att helt enkelt äta en kost som passar dig, innehållandes så naturlig mat som möjligt och med små mängder socker och transfetter; minska stressen; andas ordentligt och inte glömma den fysiska aktiviteten. Många födoämnen är naturligt anti-inflammatoriska. Även överkänsligheter av olika slag stressar kroppen och kan orsaka systemisk inflammation. Framför allt, respektera din mage. Glöm inte att ”The gut is your second brain” (se The Second brain, en klassisk bok av Michael Gershon).

Men som alltid när det gäller kroppen ska man vara mycket försiktig med att förenkla orsak och verkan: Det finns oftast ett flertal olika orsaker till samma problematik. Vad gäller just sambandet mellan inflammation och depression så vore det, som det står i artikeln i The Guardian, väldigt bra om ett blodtest skulle vara standard för individer som diagnosticerats med depression. På så sätt skulle patienten förstå orsaken till symptomen och skulle kunna vidta åtgärder och få mer effektiv behandling.

Gurkmeja, inflammation och Prozac?

curcumin-image

Som många av er säkert redan vet har gurkmeja* varit mycket omskrivet under de senaste åren.

En av gurkmejans många hälsofördelar är att den kan verka inflammationsdämpande. Gurkmeja består till fem procent av färgämnet curcumin vilket motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Curcumin hämmar också så kallade cox-2-gener och förhindrar på det sättet att inflammationsproteinet cox-2 bildas (cyclooxygenase-2). Det hämmar inflammatoriska mediatorer som NFkappaB, lipooxygenase (LOX), and inducerbar kväveoxid syntas (iNOS).

Därutöver är gurkmeja en stark antioxidant (ger skydd mot fria radikaler, de instabila syremolekyler som kan skada celler och molekyler i kroppen); motverkar bakterier, parasiter och mikrober; stärker och förbättrar matsmältningen; stödjer hälsosam leverfunktion och detox; är renande för blodet m.m. (Näringsmedicinska Uppslagsboken, P. Wilhelmsson)

Nu visar forskning att gurkmeja även kan underlätta vid depression. Den New York-baserade läkaren Kelly Brogan är specialiserad på holistisk psykiatri och i artikeln Move over Prozac – How tumeric helps with depression skriver hon följande om hur gurkmeja verkar för att underlätta depressionssymptom:

How could a spice actually help depressive symptoms? There is mounting evidence from animal models, in vitro, and human studies that elucidate mechanisms of curcumin’s sophisticated effects which include anti-inflammatory, anti-oxidant, immuno-modulatory, anti-cancer, and neuroprotective. Turmeric is a reactive oxygen scavenger, meaning that it turns on antioxidant producing genes (NRF2) and supports glutathione synthesis, inhibits inflammatory enzymes, and supports liver detox. Inflammation leads to changes in the brain’s ability to properly regulate hormones (adrenal, thyroid, sex), and to changes in the production of neurotransmitters such as serotonin, as well as to changes in plasticity or the ability to regenerate brain cells. Curcumin, via the culinary spice turmeric, as delivery vehicle, hits a lot of these problem areas all at once.

I ett annat inlägg skriver hon: Curcumin is simultaneously a potent antioxidant, anti-inflammatory, neuroprotective agent, hormonal and neurochemical modulator, and as a food, it is one that interacts with our genome in a modulatory fashion rather than the more hijacking nature of a pharmaceutical.

Man får lättast i sig ingefära genom att använda det i matlagningen, i t.ex. soppor och grytor. Ett annat hett tips som jag verkligen rekommenderar är att göra ett gurkmejate (Golden Milk) – en perfekt stärkande och värmande dryck. Den enda nackdelen är att du får en orange tunga!

Recept ”Gyllene Mjölk” 

Gör först en gurkmejapasta:
1/2 dl gurkmeja, ekologisk
1 krm svartpeppar (viktigt eftersom det förstärker gurkmejans antioxidativa verkan)
1 1/2 -2 dl vatten

Rör ner gurkmejan i vattnet och koka upp. Låt småputtra på svag värme ca 8 minuter eller tills du har en fast pasta. Tillsätt svartpeppar och rör om.

Guldmjölk 1 kopp:
2 dl valfri mjölk
1 tsk gurkmejapasta (Resterande pasta kan du förvara i kylskåpet)
2 tsk sesamolja/kokosolja
1 krm kardemumma
ev 1 tsk honung

Blanda gurkmejapastan med varm mjölk i en kopp. Tillsätt kardemumma, sesamolja/kokosolja och eventuellt honung. Rör om så att pastan löser sig. Njut!

* Gurkmeja (Curcumina longa på latin) är en örtväxt som blir 1 m hög. Det är växtens stammarna som sedan används i matlagningen, färska eller torkade. Den har länge varit uppskattad inom traditionell Ayurvedisk medicin eftersom den anses vara en renande ört. Traditionellt har den använts för att stärka matsmältningen, behandla feber, infektioner, dysentri, artrit och leverproblem.

Om forskning inom nutrition och mental ohälsa

mental-health-Näringsterapeut Catarina Malmö”Nutrition matters. A well nourished body and brain are better able to withstand ongoing stress and recover from illness.” 

I denna TED-presentation presenterar professor Julia Rucklidge från Universiry of Canterbury på Nya Zeeland ett flertal studier som visar att och hur mikronutrienter (vitaminer och mineraler) påverkar människans mentala hälsa. Hon berättar att hon under sin utbildning till i klinisk psykologi vid McGill universitetet i Montreal fick lära sig att nutrition bara spelar en ”trivial roll” vid psykisk sjukdom – och att endast medicin eller terapi kan bota. Lyckligtvis har vi nu kommit en liten, liten bit längre än så. Idag är hon expert på bl.a. ADHD hos vuxna och i januari 2014 publicerade hon och hennes team en studie i The British Journal of Psychiatry som visar preliminärt stöd för att en behandling med mikronutrienter är effektiv för behandling av ADHD hos vuxna. Mental ohälsa påverkar många människor.

Initiativet Hjärnkoll skriver följande: Var tredje person säger att hen inte kan tänka sig att jobba tillsammans med en person som har psykiska problem. Problemet med den bilden är att vi troligtvis redan gör det. I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa – antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Negativa föreställningar, diskriminerande attityder och beteenden skapar hinder för återhämtning och fungerande livsstrategier. Skam- och skuldkänslor hämmar både den som lever med psykisk ohälsa och närstående. Många blundar inför problemen och väntar med att söka hjälp. Många förlorar sina jobb, vänner och familj. På så sätt blir vi sjukare i Sverige. Helt i onödan. Mental ohälsa påverkar inte bara individen utan även hela samhället, den kollektiva hälsan.

Organisationen INSPR, International Society for Nutritional Psychiatry Research, verkar för att främja, genomföra och framhäva studier inom området hur nutrition påverkar den mentala hälsan och ohälsan – både kortsiktigt och långsiktigt. Under fliken Publications på deras hemsida kan man läsa ett urval studier inom området. I oktober antogs organisationens position paper ”Nutritional Medicine as Mainstream in Psychiatry” i den ledande tidskriften inom psykiatri Lancet Psychiatry – ett stort steg framåt och jag kommer att publicera länken här när artikeln finns tillgänglig.

Hur man kan påverka den mentala hälsan genom kost och mikronutrienter är ett otroligt spännande och viktigt område. Alldeles för många lider av, eller påverkas av, mental ohälsa som t.ex. ångest, depression, ADHD och bipolär sjukdom. Intag av mikronutrienter ger inte biverkningar som psykofarmaka gör, vilket skulle vara en stor lättnad för många.

Min förhoppning är att vi i framtiden (snarast möjligt!) generellt kommer att se behandlingar som karaktäriseras av en vidare helhetssyn på människan: en tilltro att chanserna för kroppen att komma i balans ökar då vi förser den med rätt ”information” – framför allt genom en individuellt anpassad kost/näringsämnen/mikronutrienter, en balanserad tarmflora, mindre stress och mindre belastning av toxiner. Människan är komplex och då är det bra att veta att vägen till hälsa också kan vara det. Det finns få quick-fixes. Som forskningen ovan visar kan mikronutrienter ha en mycket effektiv verkan vid behandling av mental ohälsa, men det är (som alltid) viktigt att förstå de underliggande faktorerna och ställa sig frågan varför det är så att personen ifråga har obalanser i sin vitamin/mineralstatus. Först då kan man hitta orsaken till obalansen och vidta åtgärder/finna en behandling som fungerar i det långa loppet.

Bilden kommer från http://www.in-equilibrium.co.uk.