Om inflammation och depression

Mer och mer forskning under de senaste åren visar på ett samband mellan inflammation och depression. Inflammation är immunsystemets svar på skador och infektioner. När immunförsvaret aktiveras produceras bl.a. cytokiner, en sorts protein som faciliterar intracellulär kommunikation. Samtidigt vet man att individer med depression och även individer med temporär nedstämdhet ofta har en förhöjd nivå av cytokiner.

För att bota depression tittar nu forskare på möjligheten att även fokusera på det inflammatoriska tillståndet snarare än på enbart det neurologiska. Professorn och psykobiologen Turhan Canli går steget längre och vill se på depression som en typ av infektionssjukdom. Han menar inte infektion i den bemärkelsen att den lätt skulle smitta människor emellan, utan snarare att en infektion eller inflammation har orsakats av ett virus, bakterie eller parasit. Se hans TED Talk om detta här.

I denna artikel i The Guardian skriver författaren Caroline Williams:

“The good news is that the few clinical trials done so far have found that adding anti-inflammatory medicines to antidepressants not only improves symptoms, it also increases the proportion of people who respond to treatment, although more trials will be needed to confirm this. There is also some evidence that omega 3 and curcumin, an extract of the spice turmeric, might have similar effects. Both are available over the counter and might be worth a try, although as an add-on to any prescribed treatment – there’s definitely not enough evidence to use them as a replacement.”

Man kan själv göra mycket för att minska risken för inflammation. Genom en naturlig kost och balanserad livsstil kan du uppnå stora positiva effekter.

Annonser

En intressant case study

Detta är en mycket intressant case study som visar betydelsen av ett funktionsmedicinskt helhetsperspektiv för en bättre hälsa. Josh Gitalis är Clinical Nutritionist i Toronto och arbetar just utifrån ett funktionsmedicinskt perspektiv. I artikeln berättar Josh om mötet med en patient som sökte hjälp för ångest och depression och som fått en SSRI medicin utskrivet av sin läkare. Den relevanta frågan i detta fall är Varför tillverkar inte individen tillräckligt med serotonin?

En behandling som utgår ifrån denna frågeställning (d.v.s. att hitta grundorsaken/grundorsakerna) går till botten av problematiken, stödjer kroppens egna processer och är oftast mer hållbar i det långa loppet – och utan biverkningar.

Ny studie vid Karolinska Institutet om ADHD, tarmflora och inflammation

Illustration tarmfloraMycket forskning tyder på att tarmfloran kan påverka uppkomsten av ADHD och autism hos barn. I höst startar en mycket intressant svensk studie vid Karolinska Institutet. Studiens syfte är att undersöka 1) Om antibiotikabehandling första åren efter födseln påverkar risken för psykisk sjukdom i barndomen, 2) Om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter finns i blodet hos barn och ungdomar med ADHD och 3) Om psykiska symptom och mag/tarm-problem hos barn och ungdomar med ADHD förbättras av behandling med probiotika känt för att ha antiinflammatoriska effekter. Denna studie kommer jag att följa! Fantastiska bloggen Food Pharmacy har skrivit mer om studien här : ”Docent Catharina Lavebratt: Barn och ungdomar med ADHD och ASD har ofta förhöjda markörer för inflammation i blodet”.

Tarmfloran påverkas enormt genom kosten. Ett försök vid King’s College i London visar att enorma mängder tarmbakterier dör efter endast lite mer än en vecka på ”junk-food”. Detta må vara ett något extremt exempel men jag tycker det visar på den grundläggande roll som kosten har i att skapa en hälsosam tarmflora och att därigenom ha potentialen att förebygga olika sjukdomar.

Illustration: Emma Hanquist

www.facebook.com/naringsterapeutcatarina

Studie visar samband mellan D-vitaminbrist, inflammation och suicidalitet

En ny studie som genomförts vid Lunds Universitet visar att det finns ett samband mellan D-vitaminnivå, inflammation och suicidalitet. Resultatet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Psychoneuroendocrinology, visar en koppling mellan låga D-vitaminnivåer och förhöjda inflammationsmarkörer (IL-1β och IL-6) i blodet. Detta är första gången som denna koppling visas hos psykiatriska patienter.

Studien jämför 59 patienter som nyligen har gjort ett självmordsförsök med 17 deprimerade icke självmordsbenägna patienter, samt 14 friska personer. Resultatet visar att cirka 60 procent av de självmordsbenägna patienterna hade D-vitaminbrist, medan bara 30 procent av de deprimerade icke självmordsbenägna patienterna och kontrollpersonerna hade D-vitaminbrist. Klicka här för att läsa studien.

Om mat och mental (o)hälsa

Läste just denna artikel ”Can what you eat affect your mental health” i The Washington Post – ett väldigt intressant område som jag är säker på att vi kommer att höra mycket mer om inom de närmaste åren. Vad som beskrivs i artikeln är i och för sig nytt för oss som är intresserade av näring och hälsa, men den diskuterar intressanta aspekter av frågan. Ett exempel är att det är problematiskt för läkare att ge kostråd vid t.ex. en depression eftersom det är väldigt många faktorer som potentiellt kan påverka utvecklingen av en sådan. Det är fantastiskt att det forskas på detta samband – men det kommer ta flera (onödiga) år innan forskningen har entydiga resultat (om någonsin). Sett från mitt perspektiv är individanpassade kostråd en enkel och ofarlig metod man kan testa till att börja med. Känn av inåt: mår du bättre, har du mer energi, känner du dig på bättre humör jämfört med innan? För många människor behöver det inte vara svårare än så. Missuppfatta mig inte här, många mår väldigt dåligt och behöver mer hjälp – men även i dessa fall hjälper det att äta en läkande och stärkande kost i kombination med t.ex. ändring av livsstil, livssituation, medicinering och terapi.

The Gluten Summit 2013

Igår började en mycket spännande onlinekonferens som organiseras av Dr Tom O’Bryan, läkare i USA. Han har bjudit in en rad olika experter (läkare, dietister, terapeuter och forskare) som t.o.m den 17 november ger presentationer om olika aspekter av gluten. Jag har lyssnat på flera av dagens föreläsningar och är väldigt glad att glutenöverkänslighet klättrar högre och högre upp på hälsoagendan.

Glutenöverkänslighet är långt  – LÅNGT – ifrån bara mag- och tarmrelaterad problematik. Gluten kan påverka hela kroppen på hundratals olika sätt: från mindre kanske knappt märkbara symptom; till alzheimers och MS; huvudvärk och depression; till hjärt/kärlproblem och smärtproblematik.

Gluten är en proteinfamilj som många i dagens samhälle har svårt att bryta ned.  Det vanliga vetet som finns idag innehåller mycket mer gluten än förr i tiden eftersom det har utvecklats för att vara mer tåligt – vilket är väldigt dåligt för våra kroppar.  Därför skadas tarmen och ett optimalt näringsupptaget hindras, vilket i sin tur leder till obalans eller brist av mineraler och vitaminer…vilket i sin tur, ja ni förstår vad jag menar. Det kan även leda till att kanalerna i den annars skyddande epitelvävnaden på tarmens insida öppnas upp för andra proteiner (t.ex. kasein) och ämnen som egentligen ska stanna i tarmen. Dessa hamnar sedan i blodomloppet, aktiverar immunförsvaret och orsakar inflammation, som på sikt orsakar en rad olika symptom och sjukdomar.

Idag talade Dr David Perlmutter om glutenöverkänslighet och neurologiska symptom och sjukdomar. Nedan delar jag delar en av hans slides med er, några meningar jag tycker sammanfattar det positiva med att diskussionen om gluten är i full gång och att kunskapen därmed kommer att nå ut till fler och fler.

Perlmutter

Skärmavbild 2013-11-12 kl. 12.58.14

Ett funktionsmediciskt perspektiv på utmattning

Idag drabbas många av utmattningssyndrom, även kallat utbrändhet eller ”gå in i väggen”. Varför? På Vårdguiden kan man läsa att ”utmattningssyndrom uppstår ofta som reaktion på långvarig stress. Vi klarar för det mesta av att hantera stress om vi bara får tillräcklig tid för återhämtning. Om denna balans mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning.”

I detta sammanhang verkar det som man talar om stress som vår respons på extern eller intern/mental stress, som t.ex. att klara av ett pressande jobb och samtidigt få privatlivet att gå ihop, eller att handskas med trauma och svårigheter av olika slag.

Vad är det då som gör att olika människor svarar olika på samma sorts situation? Vad är det som gör att bägaren rinner över hos vissa, medan andra lyckas att handskas med situationen?

Ofta kan denna orsak finnas i hur vår kropp mår rent fysiskt. Vissa människors kroppar är, av olika skäl, i obalans och de har därför inte bra förutsättningar att handskas med stressen som de utsätts för. Just därför är det viktigt att försöka skapa sig så bra förutsättningar som möjligt för att kunna hålla sig så vital som möjligt även när man stöter på svårigheter i livet. Och det gör ju alla. Att leva sunt handlar om så otroligt mycket mer än vara smal och se bra ut i bikini på sommaren!

Människor som drabbas av utmattningssyndrom och söker upp en funktionsmedicisk näringsterapeut behandlas ofta för något av följande besvär – som alla stressar kroppen inifrån och ut:

Subkliniska infektioner som beror på svamp, parasiter, bakterier eller virus och som ofta inte syns på labbprover. Dessa skapar alla stress i kroppen.

Svamp skapar även en genomsläpplig tarm, vilket påverkar immunförsvaret och därmed även en mängd andra processer i kroppen. Här bildas skadliga ämnen (t.ex. alkohol och formaldehyd), vilka leder till en ökad stress i kroppen.

Överkänslighet mot olika livsmedel leder till att kroppen skapar histamin, vilket i sin tur leder till en ökad stress i kroppen. Överkänsligheter skadar även tarmen vilket gör att den dels inte klarar av ett optimalt näringsupptag och dels att den blir mer genomsläpplig för ämnen som tarmbarriären egentligen ska skydda emot, t.ex. toxiner. Om tarmen är allvarligt skadad kan även produktionen av serotonin påverkas. Och eftersom serotonin är så viktigt för att vi ska må bra så kan en brist leda till att vi mår riktigt dåligt, känner oss stressade och/eller utmattade.

Toxiner, främst toxiska metaller, kan påverka alla biokemiska processer i kroppen, vilket leder till en ökad fysiologisk stress. Toxiner kan ofta ge olika psykiska besvär eftersom de påverkar många enzymatiska reaktioner som behövs i skapandet av neurotransmittorer. Neurotransmittorer som adrenalin och dopamin är de ämnen som ger oss livslust och energi att ta oss an saker i livet. Brist på dessa ämne skapar en ökad stress i kroppen.

–  Näringsbrist, som ofta beror på att kroppen inte kan tillgodogöra sig näringen i maten, t.ex. p.g.a. överkänslighetsreaktioner som skadar tarmens upptagningsförmåga, är vanligt vid utmattning. Speciellt B6 och Zink saknas hos människor med utmattningssyndrom. Vitmin- och mineralbrister leder i sin tur till att en mängd olika reaktioner inte kan äga rum på ett optimalt sätt, vilket ger ytterligare stress i kroppen.

Trötta binjurar och sköldkörtel. Binjurarna stressas av t.ex. socker, kaffe, stress, sömnbrist, toxiner och allergier. Eftersom binjurarna har en mängd olika mycket funktioner som t.ex. hormonproduktion, kontroll av blodsocker och blodtryck och även den viktiga är natrium/kaliumbalansen, leder svaga och stressade binjurar också till en allmän stress i kroppen som kan ta utryck på en mängd olika sätt. Detta kan sedan också påverka sköldkörtels funktion. Många människor med utmattning har både underaktiva binjurar och sköldkörtel.

Det positiva i detta är att det finns flera olika angreppsvinklar på problematiken runt utmattningssyndrom. Att gå till en kunnig funktionsmedicisk näringsterapeut och göra en utredning är första steget till att må bättre. Ofta kan ett litet steg lösa upp knuten som varit den fysiologiska grundorsaken som gjort att man har drabbats av utbrändhet.

Psykisk hälsa och funktionsmedicinen, del I.

sol

Väldigt många människor i Sverige mår psykiskt dåligt – från ångest, depression, panikattacker till autism, ADHD och bipolär sjukdom. Många känner att de inte kan fokusera ordentligt, att de har sämre minne än tidigare eller att de är trötta hur mycket de än sover. Dessutom har långt fler barn än tidigare en ”boktavskombination”, oförmåga att fokusera och inlärningssvårigheter.

Mediciner mot t.ex. depression, sömnproblem och ADHD skrivs ut på löpande band och har ökat lavinartat de senaste åren. Ovan nämnda symptom anses vara en ”del av vår tid” och anledningen som ges till detta är ofta en ökad stress i samhället. Stress är en betydande faktor, men bara en del av sanningen.

Sjukvården behandlar enligt regelboken och kategoriserar patienter enligt DSM-IV (en manual som innehåller alla kända sjukdomar och störningar och som används av läkare när de ställer diagnos). För varje sjukdom finns en eller ett antal mediciner som ska få individen att må bättre. Ofta i kombination med någon form av psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi – vilket i och för sig är positivt.

Den fundamentala frågan man bör fråga sig är:

– Eftersom en individ inte drabbas av t.ex. depression p.g.a. att hon har en brist på t.ex. Citalopram eller Zoloft, vad är det då som gör att man drabbas av en depression, just nu?

För att bota sjukdomar försöker man inom modern psykiatri kontrollera hjärnkemin med olika substanser. Istället för att kurera de underliggande orsakerna så att kroppen kan skapa balans på ett naturligt sätt så maskeras symptomen. Sopas under mattan helt enkelt. Att många mår mycket bättre av medicinering och att det kan vara en direkt livräddare för vissa är inget som jag ifrågasätter. Men det saknas något i denna reduktionistiska syn på människan.

Inom funktionsmedicinen ser man människan som en helhet. Inom den konventionella medicinen delas människan upp och det finns specialister för varje del av kroppen. Inte många allmänläkare som skriver ut antidepressiva och ångestdämpande mediciner frågar patienten om hur magen mår, hur ofta man har ätit antibiotika, om man har amalgamfyllningar, om man varit på resa till ett exotiskt land på sistone, eller om man äter tillräckligt med t.ex. protein. Blod- och urinprov tas för att utesluta allvarlig sjukdom eller t.ex. blodbrist – och om inget avvikande hittas lider inte patienten av någon allvarlig obalans eller sjukdom.

Dels för att väldigt många mår allt från lite ”sådär” till direkt dåligt och inte får den hjälp som behövs. Men visst är set synd att må ”sådär” och känna att man kunde må bättre? Men framför allt kommer jag att skriva om detta område eftersom det finns så mycket forskning och kunskap som du inte kommer att få från din husläkare, din terapeut eller psykiater: Oftast ligger en del av lösningen till en bättre psykisk hälsa faktiskt i fullt behandlingsbara obalanser i kroppens olika system. Detta är absolut ingen hokus pokus, utan biokemi. Alla kroppens organ och olika system är sammankopplade och hur kroppen mår har en direkt och stark påverkan på hjärnan och t.ex. dina signalsubstanser som exempelvis dina serotoninnivåer. Det finns mycket ofta starka samband mellan kroppsliga systemiska obalanser och psykiska ohälsa. Genom att gå till botten av problemen hos varje enskild individ kan man skapa en hållbar hälsa och välmående. Insikten att psykisk ohälsa oftast har fullt logiska grunder gör att livet kan fyllas med hopp om förändring, snarare än ett beroende av läkemedel. Det gäller bara att finna rätt kunskap för att hitta sin väg mot bättre hälsa.