Industrin kopplar onyttig kost till depression

Stora nyheter! Missa inte att läsa denna artikel i SVD om en ny studie som bl.a. handlar om sambandet mellan inflammationsdrivande onyttig kost och depression, en studie som finansierades av forskningsorganet International Life Science Institute. ILSI finansieras till stor del av livsmedelsindustrin – så detta är stora nyheter! Läs mer i artikeln eller på bloggen Food Pharmacy.

Annonser

Antioxidanter och cancer – vad ska man tro?

questionmark

I förra veckan rapporterades det i media att antioxidanter påskyndar tumörväxt vid malignt melanom. Detta har även studerats tidigare och är en viktig upptäckt, men vad betyder och innebär forskningsresultaten?

I pressmeddelandet från Sahlgrenska Akademien, där studien genomfördes, står följande:

Ny forskning vid Sahlgrenska akademin visar att antioxidanter fördubblar spridningen av malignt melanom i möss. Resultaten stärker forskarnas tidigare studier som visar att antioxidanter påskyndar lungcancer. Cancerpatienter och personer med en ökad risk för cancer bör därför få rådet att undvika kosttillskott med antioxidanter, anser professor Martin Bergö.

Detta är vid första anblick skrämmande slutsatser för alla som tar antioxidanter i tron om att de har en positiv verkan. Men vad är antioxidanter? På bloggen foodpharmacy.se kommenterar Professor Stig Bengmark:

Vem kan finna det rimligt att samla alla antioxidanter under en hatt? Det finns tusentals olika antioxidanter med inbördes stora skillnader, både vad gäller biologi och funktion. Antioxidanter, liksom probiotika, får ofta ”kollektiv” behandling – alla behandlas som en och samma. Så är det givetvis inte, alla har inbördes helt olika biologiska effekter. Ingen skulle få för sig att skriva: ”läkemedel accelererar progression av lungcancer.” Den aktuella artikeln borde inte hetat ”antioxidanter accelerar tumörtillväxt…” utan ”NAC och vitamin E accelererar…”.

Professor Bergö och hans medarbetare har bara undersökt tillskott av just dessa två antioxidanter vilka kallas NAC och vitamin E, och att just dessa substanser har ”adversa effekter” har faktiskt visats flera gånger i det förgångna. På samma sätt har många andra antioxidanter visat sig ha fördröjande effekter på tumörtillväxt, vilket bl.a. Linus Pauling förtjänstfullt visade för 30-40 år sedan. Dessa effekter har sedan dess Pauling-institutet i USA framgångsrikt fortsatt att forska kring. Pauling själv ansåg sig ha fördröjt sin egen cancer i årtionden genom att ta stora doser vitamin C – också en känd antioxidant.

Bertil Wosk från Holistic, som säljer kosttillskott, kommenterar studien i ett inlägg här. Även i januari 2014 rapporterade media om lungcancer och antioxidanter, läs mer här. Många har reagerat på studien och medias rapportering, t.ex. kommenterar friskvårdstidningen Kurera det i denna artikel.

Forskning är naturligtvis absolut grundläggande för att vi ska få bättre förståelse för hur allting fungerar. Forskningsresultat kan ställa en etablerad världsbild upp och ned och visa svart på vitt att något kanske inte är så som vi alltid har trott. Men mediarapportering har tendens att bli onyanserad – även om det finns sanning i budskapet. 

Väldigt många studier har gjorts på antioxidanter och cancer genom åren. För dem som vill fördjupa sig i ämnet är det bara att söka efter publicerade artiklar på Pub Med.

Vem finansierar ”oberoende” studier?

I denna artikel diskuterar neurologen Dr David Perlmutter (författare till boken Grain Brain) glutenöverkänslighet – och framför allt – vikten av att undersöka vem som finansierar studier. Studien han refererar till i detta inlägg publicerades i Gastroenterology (januari 2013) och konkluderar att det finns lite stöd för att det finns glutenöverkänslighet hos individer som inte diagnosticerats med celiaki. Studien, som baserades på enbart 37 individer, fick stor spridning runt om i världen.

Den finansierades av George Weston Foods, en av Australiens och Nya Zeelands största leverantörer av bröd, pasta, kakor och andra produkter med högt gluteninnehåll.

Om forskning inom nutrition och mental ohälsa

mental-health-Näringsterapeut Catarina Malmö”Nutrition matters. A well nourished body and brain are better able to withstand ongoing stress and recover from illness.” 

I denna TED-presentation presenterar professor Julia Rucklidge från Universiry of Canterbury på Nya Zeeland ett flertal studier som visar att och hur mikronutrienter (vitaminer och mineraler) påverkar människans mentala hälsa. Hon berättar att hon under sin utbildning till i klinisk psykologi vid McGill universitetet i Montreal fick lära sig att nutrition bara spelar en ”trivial roll” vid psykisk sjukdom – och att endast medicin eller terapi kan bota. Lyckligtvis har vi nu kommit en liten, liten bit längre än så. Idag är hon expert på bl.a. ADHD hos vuxna och i januari 2014 publicerade hon och hennes team en studie i The British Journal of Psychiatry som visar preliminärt stöd för att en behandling med mikronutrienter är effektiv för behandling av ADHD hos vuxna. Mental ohälsa påverkar många människor.

Initiativet Hjärnkoll skriver följande: Var tredje person säger att hen inte kan tänka sig att jobba tillsammans med en person som har psykiska problem. Problemet med den bilden är att vi troligtvis redan gör det. I Sverige har tre av fyra erfarenheter av psykisk ohälsa – antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Negativa föreställningar, diskriminerande attityder och beteenden skapar hinder för återhämtning och fungerande livsstrategier. Skam- och skuldkänslor hämmar både den som lever med psykisk ohälsa och närstående. Många blundar inför problemen och väntar med att söka hjälp. Många förlorar sina jobb, vänner och familj. På så sätt blir vi sjukare i Sverige. Helt i onödan. Mental ohälsa påverkar inte bara individen utan även hela samhället, den kollektiva hälsan.

Organisationen INSPR, International Society for Nutritional Psychiatry Research, verkar för att främja, genomföra och framhäva studier inom området hur nutrition påverkar den mentala hälsan och ohälsan – både kortsiktigt och långsiktigt. Under fliken Publications på deras hemsida kan man läsa ett urval studier inom området. I oktober antogs organisationens position paper ”Nutritional Medicine as Mainstream in Psychiatry” i den ledande tidskriften inom psykiatri Lancet Psychiatry – ett stort steg framåt och jag kommer att publicera länken här när artikeln finns tillgänglig.

Hur man kan påverka den mentala hälsan genom kost och mikronutrienter är ett otroligt spännande och viktigt område. Alldeles för många lider av, eller påverkas av, mental ohälsa som t.ex. ångest, depression, ADHD och bipolär sjukdom. Intag av mikronutrienter ger inte biverkningar som psykofarmaka gör, vilket skulle vara en stor lättnad för många.

Min förhoppning är att vi i framtiden (snarast möjligt!) generellt kommer att se behandlingar som karaktäriseras av en vidare helhetssyn på människan: en tilltro att chanserna för kroppen att komma i balans ökar då vi förser den med rätt ”information” – framför allt genom en individuellt anpassad kost/näringsämnen/mikronutrienter, en balanserad tarmflora, mindre stress och mindre belastning av toxiner. Människan är komplex och då är det bra att veta att vägen till hälsa också kan vara det. Det finns få quick-fixes. Som forskningen ovan visar kan mikronutrienter ha en mycket effektiv verkan vid behandling av mental ohälsa, men det är (som alltid) viktigt att förstå de underliggande faktorerna och ställa sig frågan varför det är så att personen ifråga har obalanser i sin vitamin/mineralstatus. Först då kan man hitta orsaken till obalansen och vidta åtgärder/finna en behandling som fungerar i det långa loppet.

Bilden kommer från http://www.in-equilibrium.co.uk.

Kostfonden – nyskapad fond för kostforskning: Fler människor ska leva friska!

Näringsterapeut MalmöGoda nyheter! I somras grundades en fond med namnet Kostfonden. Detta är ett fantastiskt steg i rätt riktning för forskare som är intresserade av hur kosten påverkar hälsan – och för alla hundratusentals människor som skulle må så mycket bättre med en annorlunda kosthållning. Kostfondens mål är att stödja vetenskapliga studier som undersöker kostens effekter på människans hälsa. Eftersom kostforskning (ofta) saknar kommersiellt intresse är de studier som genomförs i dag generellt för små och för kortsiktiga för att kunna förändra vården. På Kostfondens hemsida kan man läsa att:

”Eftersom kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse är resurserna för att bedriva stora och välgjorda vetenskapliga studier knappa. En kostforskare får sällan mer än ett par miljoner kronor för att genomföra en vetenskaplig studie. Ett läkemedelsbolag kan lägga hundratals miljoner kronor på att bevisa att en enda medicin har effekt.”

En viktig del i Kostfondens arbete är därför att driva fram stora och högkvalitativa studier som kan ligga till grund för nya nationella behandlingsrekommendationer. För att driva utvecklingen framåt kommer fonden genom sitt vetenskapliga råd att identifiera kunskapsluckor som finns. Sedan kommer fonden att samla forskare för att initiera en studie. Fonden kommer att stödja forskares ansökningar om medel hos större finansiärer, som EU. Idag tillsattes Kostfondens vetenskapliga råd med följande personer: Kerstin Brismar (professor i diabetesforskning, specialist i internmedicin, endokrinologi, diabetologi och överläkare på Sophiahemmet), Nina Rehnqvist (kardiolog och f.d. direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering), Jonas Lindblom är (docent i Funktionell farmakologi och medicinsk utredare vid Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket) och Ann Fernholm (vetenskapsjournalist som avlagt doktorsavhandling i molekylär bioteknik. Jag önskar Kostfonden stort Lycka till! Deras uppdrag är otroligt viktigt.

Uppdatering: Idag den 13 november publicerades detta inlägg på DN Debatt: ”Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården” I artikeln visar man med ett hypotetiskt räkneexempel att staten skulle kunna spara 15% av kostnaden för insulin till Sveriges typ 2-diabetiker – enbart genom att införa kostbehandlingar som bygger på modernare forskning än de råd som ges idag. Bara detta skulle spara 100 miljoner kronor i Sverige varje år.

I debattartikeln tycker jag även att följande argument är värda att belysas:

  • Den som söker vård ska kunna vara säker på att få bästa möjliga behandling, oavsett om behandlingen är kommersiellt intressant eller inte.
  • Det är en nationell angelägenhet att kostforskningen uppgraderas.
  • Bristen på kunskap leder till onödigt mänskligt lidande och dyr vård.
  • Ska Sverige i framtiden ha råd att behandla sin åldrande befolkning, måste alla effektiva behandlingar nå fram till kliniken. I en statlig utredning från 2009 (SOU 2009:43) påpekades bristen på resurser till oberoende klinisk behandlingsforskning.

Det är dags för förändring! Alla människor ska ha rätt till råd och vård som bygger på modern forskning – ingen ska behöva lida för att de forskarrön inte har nått till deras Vårdcentral. Och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det absolut nödvändigt att arbeta mer preventivt genom kosten för att förebygga kroniska välfärdssjukdomar som kostar samhället alldeles för mycket. Men det krävs stora befolkningsstudier för att officiella behandlingsrekommendationer ska ändras och nya perspektiv accepteras inom vården. Kostfondens arbete kommer därför att bli centralt i utvecklingen för ett friskare samhälle.