Ny studie vid Karolinska Institutet om ADHD, tarmflora och inflammation

Illustration tarmfloraMycket forskning tyder på att tarmfloran kan påverka uppkomsten av ADHD och autism hos barn. I höst startar en mycket intressant svensk studie vid Karolinska Institutet. Studiens syfte är att undersöka 1) Om antibiotikabehandling första åren efter födseln påverkar risken för psykisk sjukdom i barndomen, 2) Om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter finns i blodet hos barn och ungdomar med ADHD och 3) Om psykiska symptom och mag/tarm-problem hos barn och ungdomar med ADHD förbättras av behandling med probiotika känt för att ha antiinflammatoriska effekter. Denna studie kommer jag att följa! Fantastiska bloggen Food Pharmacy har skrivit mer om studien här : ”Docent Catharina Lavebratt: Barn och ungdomar med ADHD och ASD har ofta förhöjda markörer för inflammation i blodet”.

Tarmfloran påverkas enormt genom kosten. Ett försök vid King’s College i London visar att enorma mängder tarmbakterier dör efter endast lite mer än en vecka på ”junk-food”. Detta må vara ett något extremt exempel men jag tycker det visar på den grundläggande roll som kosten har i att skapa en hälsosam tarmflora och att därigenom ha potentialen att förebygga olika sjukdomar.

Illustration: Emma Hanquist

www.facebook.com/naringsterapeutcatarina

Annonser

Tarmflora, livsstil och ledgångsreumatism

Seamus_3159896b Den världsberömde kocken Seamus Mullen led av reumatoid artrit (ledgångsinflammation) i flera år och hade av svåra smärtor i hela kroppen. RA är en autoimmun sjukdom som ger kronisk inflammation, vilket kan leda till att brosk, ben och senor bryts ned. Det finns i nuläget ingen medicinsk kur som botar RA, sjukdomen kontrolleras av smärtstillande mediciner. I denna artikel i The Telegraph får vi följa Mullen på hans väg tillbaka till hälsa – genom läkande mat och behandlingar hos en funktionsmedicinsk läkare. Idag mår han bra och inga prover visar spår av sjukdomen. I denna artikel Joint Pain from the Gut kan du läsa mer om aktuell forskning om sambandet mellan tarmbakterier och reumatoid artrit.

Inflammation, immunförsvaret och depression

Att hur magen mår påverkar vårt humör och allmänna välmående kan nog de flesta känna igen sig i. Men vilka samband finns det mellan depression, immunförsvaret och depression?

När vi är sjuka arbetar immunförsvaret aktivt för att återställa balansen i kroppen. Vanliga symptom, förutom de fysiska som smärta och feber, är håglöshet och olust att göra saker man brukar göra med lätthet – symptom som har likheter (om än mycket mildare) med symptom vid depression. Just detta iakttagande gjorde att forskare för flera år sedan började titta närmare på sambandet mellan inflammation och depression: Denna artikel från The Guardian diskuterar aktuell forskning inom området. Studier, bl.a. denna, visar att nivåerna av proinflammatoriska cytokiner ökar markant hos personer med bipolär sjukdom under försökspersonernas maniska perioder.

George Slavich, Assistant Professor i klinisk psykologi vid University of California säger: “I don’t even talk about depression as a psychiatric condition any more. It does involve psychology, but it also involves equal parts of biology and physical health.”

För att må så bra som möjligt och minska riskerna att utveckla en depression (och inflammatoriska sjukdomar) är det därför bra att tänka utifrån ett anti-inflammatoriskt perspektiv:  Att helt enkelt äta en kost som passar dig, innehållandes så naturlig mat som möjligt och med små mängder socker och transfetter; minska stressen; andas ordentligt och inte glömma den fysiska aktiviteten. Många födoämnen är naturligt anti-inflammatoriska. Även överkänsligheter av olika slag stressar kroppen och kan orsaka systemisk inflammation. Framför allt, respektera din mage. Glöm inte att ”The gut is your second brain” (se The Second brain, en klassisk bok av Michael Gershon).

Men som alltid när det gäller kroppen ska man vara mycket försiktig med att förenkla orsak och verkan: Det finns oftast ett flertal olika orsaker till samma problematik. Vad gäller just sambandet mellan inflammation och depression så vore det, som det står i artikeln i The Guardian, väldigt bra om ett blodtest skulle vara standard för individer som diagnosticerats med depression. På så sätt skulle patienten förstå orsaken till symptomen och skulle kunna vidta åtgärder och få mer effektiv behandling.

Ny studie visar visst samband mellan tarmens genomtränglighet och MS

En färsk studie från Lunds Universitet behandlar tarmens genomtränglighet vid autoimmuna sjukdomar som t.ex. MS, Chrons, Ulcerös kolit och Diabetes typ 1. Studien, som specifikt fokuserar på MS, visar att: ”Studies indicate a leaky gut and increased inflammation in the intestinal mucous membrane and related lymphoid tissue before clinical symptoms of MS are discernible. It also appears that the inflammation increases as the disease develops”, säger Dr Shahram Lavasani, som deltar i forskarteamet. Samma forskargrupp har tidigare visat att probiotika kan ge ett visst skydd mot MS.
Man har vidare observerat att ”Neuroinflammatory processes in MS are believed to lead to damage and leakage in the blood-brain barrier that protects the central nervous system and regulates the transport of cells. The researchers have now observed similar damage in the intestinal barrier, especially to the ‘tight junctions’ that bind the cells together in the mucous membrane of the intestine, and have demonstrated that these are connected to disease-specific T-cells.”

Klicka här för mer information om studien.

Your gut feeling: Tarmflora, personlighet och neurologiska sjukdomar

Att tarmfloran är viktig för vår mag- och tarmhälsa är allmänt accepterat. Men hur påverkar tarmfloran och behandling med probiotika t.ex. vår personlighet och humör? Och kan det användas för att behandla vissa neurologiska sjukdomar? Detta är ett otroligt spännande och fortfarande relativt nytt forskningsområde. I denna artikel kan du läsa om pågående forskning inom området. Lyssna även på radioinslaget högst upp på sidan.

Detta inspirerar mig att läsa Michael D. Gershons bok  ”The Second Brain” som står och väntar i min bokhylla. Han är en av pionjärerna inom området hur nervsystemet är kopplat till mage och tarm.

Magkänsla är mycket mer än bara en diffus känsla! Vägen till en bättre hälsa går oftast genom magen.

The Gluten Summit 2013

Igår började en mycket spännande onlinekonferens som organiseras av Dr Tom O’Bryan, läkare i USA. Han har bjudit in en rad olika experter (läkare, dietister, terapeuter och forskare) som t.o.m den 17 november ger presentationer om olika aspekter av gluten. Jag har lyssnat på flera av dagens föreläsningar och är väldigt glad att glutenöverkänslighet klättrar högre och högre upp på hälsoagendan.

Glutenöverkänslighet är långt  – LÅNGT – ifrån bara mag- och tarmrelaterad problematik. Gluten kan påverka hela kroppen på hundratals olika sätt: från mindre kanske knappt märkbara symptom; till alzheimers och MS; huvudvärk och depression; till hjärt/kärlproblem och smärtproblematik.

Gluten är en proteinfamilj som många i dagens samhälle har svårt att bryta ned.  Det vanliga vetet som finns idag innehåller mycket mer gluten än förr i tiden eftersom det har utvecklats för att vara mer tåligt – vilket är väldigt dåligt för våra kroppar.  Därför skadas tarmen och ett optimalt näringsupptaget hindras, vilket i sin tur leder till obalans eller brist av mineraler och vitaminer…vilket i sin tur, ja ni förstår vad jag menar. Det kan även leda till att kanalerna i den annars skyddande epitelvävnaden på tarmens insida öppnas upp för andra proteiner (t.ex. kasein) och ämnen som egentligen ska stanna i tarmen. Dessa hamnar sedan i blodomloppet, aktiverar immunförsvaret och orsakar inflammation, som på sikt orsakar en rad olika symptom och sjukdomar.

Idag talade Dr David Perlmutter om glutenöverkänslighet och neurologiska symptom och sjukdomar. Nedan delar jag delar en av hans slides med er, några meningar jag tycker sammanfattar det positiva med att diskussionen om gluten är i full gång och att kunskapen därmed kommer att nå ut till fler och fler.

Perlmutter

Skärmavbild 2013-11-12 kl. 12.58.14

Parasiter

Giardia-Lamblia-276x300

tapeworm-weight-loss-2

Visste du att flera av våra vanligaste besvär kan vara orsakade av något som de flesta tycker är väldigt obehagligt – men samtidigt något som är naturligt och som man i de flesta fall relativt lätt kan behandla?

Magbesvär (som förstoppning, diarré, olika IBS-symptom) som inte förändras trots kostomläggning eller att man på annat sätt arbetar med sina besvär; trötthet; utmattning; depression; muskel- och ledsmärtor; yrsel; nervositet; sömnsvårigheter; näringsbrist; järnbrist; känsla av att aldrig bli riktigt mätt och plötsliga hudbesvär som t.ex. eksem – de kan alla orsakas av att din kropp är värd till parasiter.

Första gången jag hörde om parasiter var då min farmor, som var sjuksköterska, berättade för mig som 10-åring om en patient på hennes avdelning. Patienten hade en ”mystisk” sjukdom, tappade vikt och blev tillslut mycket underviktig. En natt då min farmor satt vak började patienten hosta och andas konstigt och en liten stund senare kröp det upp en lång mask ur hans mun. När masken väl var ute återhämtade han sig snabbt och kunde åka hem. När jag hörde denna historia var jag övertygad om att den var påhittad, sådant händer inte, eller möjligtvis bara i filmer.

Men nu vet jag att det är sant. Det hör visserligen inte till vanligheterna att maskarna kryper ut ur munnen, eller när du sitter på toaletten. Desto vanligare är att de lever inuti sin värd (människan) utan att ge några uppenbara symptom som man direkt skulle koppla ihop med en parasitinfektion. En parasit definieras som ”en levande organism som lever inuti en annan organism varifrån den får sin näring”. Parasiter sprids på främst fyra sätt: 1) Infekterad mat eller vatten 2) Via en vektor som t.ex. myggor 3) Sexuell kontakt 4) Genom näsan eller huden som t.ex. hakmask som penetrerar huden.

Trots att det är helt naturligt att vissa mikroorganismer lever inuti oss är det är en verkligen obehaglig tanke att de kan påverka vår hälsa så starkt. Eftersom de flesta symptom som parasiter ger upphov till liknar andra, vanliga sjukdomar och tillstånd, blir de ofta svåra att diagnostisera. Dessutom är de vanliga avföringsproverna man gör på Vårdcentralen inte tillräckligt tillförlitliga. En ytterligare faktor som försvårar diagnostiseringen är att parasiter lever i cykler, vilket betyder att ett parasitprov inte ger utslag trots att parasiter finns i kroppen.

Ju mer jag lär mig om parasiter, desto mer fascinerande är detta ämne. En parasitinfektion kan drabba alla och har inga geografiska eller ekonomiska gränser. Eftersom vi reser så mycket idag kan parasiter från andra sidan jorden finnas i länder där de normalt sett inte skulle hittas.

Samtidigt som enbart tanken på parasiter är oangenäm är det, enligt min uppfattning, väldigt viktigt att medvetenheten i samhället ökar. På så sätt skulle vi kunna undvika långdragna sjukdomstillstånd som klassificeras som kroniska och då även undvika onödigt intag av mediciner som i längden försvagar våra system ytterligare. Nedan skriver jag kortfattat om hur parasiter kan ge upphov till olika symptom.

–       Allergier: Eftersom parasiterna ofta lever i tarmen kan de skada den skyddande slemhinnan och orsaka en läckande tarm (tarmpermeabilitet). En läckande tarm leder till att större och ej spjälkade molekyler läcker in i kroppen, vilket inte sker i en frisk tarm. Då molekyler når innanför tarmväggen triggas immunförsvaret och en allergisk reaktion utlöses. I längden kan detta leda till att en individ på ett ”oförklarligt sätt” är mycket känsligare än tidigare mot mat som hon tidigare kunnat äta utan problem, och även utvecklar ett försämrat immunsystem.

–       Diarré: Vissa parasiter, främst amöbor, producerar en viss sorts natrium och klor som orsakar vattnig avföring.

–       Förstoppning: Vissa maskar kan genom sin storlek eller form blockera inre organ som tarmar eller gallgången.

–       IBS: Parasiter kan irritera, inflammera och täcka tarmens insida. Detta leder till en mängd olika symptom i mag- och tarmkanalen.

–       Muskel- och ledvärk: Parasiter kan förflytta sig från mag- och tarmkanalen och bilda cystor i ledvätskan och inuti muskler. Detta leder till smärta och även att vävnaden förstörs.-

–       Neurologiska besvär: Som levande organismer producerar även parasiterna toxiner (avföring). Toxinerna kan bidra till en mängd olika neurologiska besvär eftersom de irriterar det centrala nervsystemet.

–       Näringsbrist: Vissa parasiter fäster i tunntarmens slemhinna där de lever av näringen i maten som värden äter. Parasiterna kan förstöra vävnaden, vilket kan resultera i blodförlust. Detta betyder att vi kan få näringsbrist (inkl. järnbrist) trots att vi äter nyttig mat och kosttillskott.

–       Kronisk trötthet: Symptom som förknippas med kronisk trötthet är apati, influensa-liknande symptom, depression, försämrad koncentration och minne – och som jag har beskrivit ovan, kan en parasitinfektion (främst genom undernäring och ökad toxicitet) orsaka alla dessa symptom.

Denna lista är inte fullständig, men visar flera vanliga symptom som kan orsakas av en parasitinfektion. Om man lider av något eller några av symptom och genomgått en behandling som inte gett önskat resultat, kan det vara bra att kontakta en näringsterapeut eller naturläkare. De kan utreda din symptombild och om det visar att du har en stor risk för parasiter finns möjlighet att göra en omfattande parasitanalys. Man kan även göra en levande blodanalys och se sitt eget blod under mikroskop. Ofta kan man då se levande organismer som rör sig mellan de röda och vita blodkropparna. Slutligen vill jag betona att det är naturligt att ha vissa parasiter – men om man dras med oförklarliga symptom finns det risk att man bär på en viss art och kanske i en större mängd, som man måste behandla för att må bättre.

Här kan du läsa mer om parasiter: Vårdguiden och Centres for Disease Control and Prevention. Och om du vågar kan du googla för att se riktiga bilder på parasiter som har levt inuti en människa.

Bild 1: Giardia Lamblia

Bild 2: Binnekemask

To cure the ”incurable”

flowers

Vad är en kronisk sjukdom? Är det en sjukdom vars symptom man måste acceptera att leva med hela sitt liv? Kronisk betyder ju just det, att sjukdomen kommer att finnas som en del av dig hela ditt liv. Men många har lyckats att, sin kroniska sjukdom till trots, leva symptomfria under många, många år. Här skriver den kanadensiska ”nutritionistan” och hälso-coachen Meghan Telpner om sitt liv med Crohns och hur hon, genom bl.a. läkande kost, har lyckats att inte ha några symptom på flera år. Här kan du titta på en intervju med Meghan där hon berättar om hur hon ändrade sin kost och blev av med alla sina symptom. Otroligt inspirerande tycker jag!

Du är vad du äter…

Bild

… men även vad du kan ta upp av det du äter! Därför är det väldigt viktig att vara säker på att man inte har en gömd överkänslighet som gör att tarmen är irriterad. Kanske utan att man vet om det. Om du t.ex. är överkänslig mot gluten eller mjölk så leder det till att tarmen inte kan absorbera vissa livsnödvändiga vitaminer och mineraler. T.ex. kan en järn- eller B12-brist bero på att tarmen har svårt att ta upp näringen p.g.a. en överkänslighet. Man kan alltså äta nyttigt, men ändå inte absorbera alla de nyttigheter som maten innehåller. Och i denna situation har man även svårt att absorbera tillskott – först måste man reparera tarmvävnaden genom att ta bort de komponenter som stör och sedan läka den genom att äta en individbaserad och läkande kost.

Vår fantastiska tarmflora!

För ett tag sedan var jag på en intressant föreläsning om mag- och tarmhälsa på Karolinska i Solna. Föreläsaren Ingemar Ernberg berättade om en studie som pågår för tillfället som tittar på samverkan mellan värdorganism och tarmflora vid hälsa och sjukdom.

Bakterierna hjälper till att smälta maten så att du kan ta upp näringsämnena, de tillverkar vitaminer som K-vitamin och biotin, de renar dig från toxiner som kommit med maten, de producerar energi för tarmens celler (butyrat/smörsyra), de balanserar kolesterol mekanismen i din kropp och de hjälper till att hålla en normal pH-balans. Att detta är ett otroligt intressant område råder alltså ingen tvekan om. (Jag skulle kunna skriva mycket på detta tema!) Hursomhelst, dessa små tarmbakterier bildar ett otroligt komplext ekosystem från födelseögonblicket då vi får de första små bakterierna från våra mammor. I tarmen finns åtminstone 1 000 olika bakteriearter och det totala antalet är åtminstone tio gånger större än antalet celler i vår kropp! Och det finns mer DNA i bakterierna i våra tarmar än det finns mänskliga DNA i våra kroppar.

Ekosystemet i våra tarmar påverkas, precis som alla andra ekosystem, av många olika faktorer. Detta betyder i sin tur att det lätt kan påverkas på ett sätt som kan ha negativ effekt på vår hälsa – effekter som inte bara är begränsade till t.ex. magknip eller illamående. Vår bakteriestatus i mag- och tarmkaanalen kan påverka hela vårt välmående.

I en artikel i Läkartidningen nr 13, 30 mars 2010 skriver forskarlaget i sin slutsats: ”I stället (för att selektivt tillföra eller ta bort bakteriella individer) bör vi – i ett kortare perspektiv – fråga oss vad som förorsakat rubbningarna i våra individuella mikrobiella ekosystem och som kan tänkas ha bidragit till utvecklingen av en del av det vi i dag brukar sammanfatta som livsstilssjukdomar. Att förebygga och åtgärda dessa på ett mikrobiellt/ekologiskt plan är en uppgift som kommer att kräva decennier av hårt arbete och stora insatser av både forskare och företag inom framför allt livsmedelsbranschen. I framtiden ligger ändå möjligheten att etablera en kvalitetssäkrad kunskapsmängd i form av ett bioinformationssy­stem som ska kunna evaluera en individuell, optimal funktionell tarmflora och föda. Då kan kanske Hippokrates’ 2400-åriga dröm komma att gå i uppfyllelse: Låt maten bli din medicin och medicinen din mat.”

En mycket uppiggande slutsats tycker jag!