Lär känna din hjärna!

Jag läste en intervju med läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic i tidningen ”Du & jobbet”. Hon är så klok. Här är några utdrag ur artikeln, skriven av Jonas Fogelqvist (nr 4/16):

  • Katarina Gospic vill att vi ska lära oss mera om hjärnan. Hon är övertygad om att det vore till nytta inte minst på landets arbetsplatser. Chefer skulle kunna undvika misstag i arbetsledningen och anställda förstå att vissa sätt att arbeta på helt enkelt är dumma.– De flesta vet nog mer om hur deras mobiltelefoner fungerar än hur deras hjärnor är beskaffade. När Katarina Gospic skriver eller berättar om hjärnan återkommer hon gärna till tre speciella delar eller centra som påverkar vårt beteende. Det är amygdala, vår primitiva känslostruktur som triggas av okända eller obekanta situationer och som ställer oss inför att fly eller fäkta. Det är striatum, vårt belöningscentrum som ger oss belöningar av sådant vi tycker är kul, och som uppmuntrar oss att fortsätta med det beteendet. Striatum vill helst ha snabba kickar, hela tiden.Och så är det frontalloben, som finns i hjärnans främre del, och som hon tycker att vi ska lära oss använda mer.

    – Det är hjärnans smartaste del, som är unik för oss människor. Den är inte färdigutvecklad förrän vi är 25 år gamla, och den kan reglera impulserna från amygdala och striatum. Om striatum säger: ”nu ska du kolla på mobilen 150 gånger per dag för att det är roligt”, så kan frontalloben säga: ”nej, det ska jag inte göra, för nu ska jag sitta och jobba och producera något”. Jag brukar göra liknelsen att om de primitiva impulserna är en skenande häst, så är frontalloben ryttaren som kan hoppa upp i sadeln och ta kontroll över hästen.

    Det är med hjälp av frontalloben som vi tänker efter, för logiska resonemang och drar slutsatser. De primitiva impulserna är inte alltid dåliga. Ibland finns det skäl att bli rädd, ibland behövs känslomässiga belöningar. Men vi behöver lära känna oss själva, säger Katarina Gospic; förstå godissuget och rädslan för det okända, och sedan avgöra när det är läge att ge efter för känslorna och när vi bör lägga band på dem.

  • Hon är djupt orolig över vad som händer just nu när så många, både i skolan och i arbetslivet ständigt låter sig distraheras av sina smartphones och iPads. Förmågan att koncentrera sig långa stunder är grundläggande för allt lärande och allt arbete som kräver tänkande, säger hon. – Man vet att varje gång vi blir avbrutna tar det 20-25 minuter att återfå fullt fokus. Det här får jättestora konsekvenser. Jag ser det faktiskt som en katastrof. I skolvärlden leder det till att man kommer efter, man får göra extrauppgifter hemma. Man får mindre återhämtning för att man inte hinner med det man ska i skolan. Och egentligen är det samma sak i arbetslivet. Mobiltelefonerna har blivit som våra godispåsar, som vi har svårt att släppa taget om. Det behövs regler och policyer för hur vi ska hantera dem.

Lär hela intervjun här.

Randomiserad kontrollstudie visar att maten påverkar depressionstillstånd

De senaste dagarna har en studie som genomförts vid University of Deakin i Australien fått stor uppmärksamhet i media. Forskare har nu för första gången genomfört en randomiserad kontrollstudie som enbart utformats för att utreda matens inverkan på depression.

Studien omfattade 33 deltagare och visade att en tredjedel av deltagarna blev bättre från sin svåra eller medelsvåra depression efter bara 12 veckors kostbehandling. Maten bestod till största delen av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, baljväxter, fisk, magert rött kött, olivolja och nötter. I kontrollgruppen som fick hjälp med socialt stöd, men ingen kostbehandling, var det bara 8 procent som upplevde en förbättring.

– Det är dags att börja se dieter som en viktig självständig behandlingsmetod vid depression och ångest, säger Felice Jacka, professor i nutritionsepidemiologi med inriktning på psykiatri, som har genomfört studien.

Läs mer om studien här och här.

Lär känna dina bröst!

Jag arbetar inte bara som näringsterapeut utan även som folkhälsosamordnare i Landskrona stad. Båda sysselsättningarna är fantastiskt roliga, utmanande och tacksamma – som näringsterapeut möter jag individen och hennes/hans specifika hälsosituation, medan jag som folkhälsosamordnare arbetar mer strategiskt på samhällsnivå. Den gemensamma nämnaren är att förebygga hälsoproblem, men även att hitta hållbara lösningar när problem redan har uppstått.

Att förebygga är nyckeln till ett sundare och friskare liv. Förebyggande åtgärder är även nyckeln till ett mer hälsosamt samhälle, ett samhälle där individer kan leva, verka och bidra till. Väldigt många människor är idag sjuka, vårdköerna är långa och kostnaderna för sjukvården enorma. Som jag tidigare diskuterat på bloggen så finns det stora hälsoekonomiska vinster när människor mår bra.

Nu tänkte jag inte gå in på fler detaljer i detta ämne utan istället berätta om ett projekt som jag är projektledare för och som har prevention som ledstjärna. Projektet heter ”Lär känna dina bröst” och gick av stapeln på Brösthälsodagen den 15 oktober på fina Landskrona Teater.

Syftet med eventet var att fokusera på faktorer som minskar risken att drabbas av bröstcancer.

Kvinnor får ibland informationsblad som visar hur man undersöker sig själv, men hur många kvinnor undersöker egentligen sig själva regelbundet? Detta ville vi lyfta fram – att kvinnor helt enkelt lär känna sina egna bröst för att därigenom lättare kunna upptäcka om förändringar sker. För att ge praktisk kunskap och övning arrangerade vi en undersökningsskola där sjuksköterskor och barnmorskor, med hjälp av silikonmodeller av bröst, visade hur och vad man ska tänka på när man undersöker. Detta blev riktigt uppskattat.

Förutom undersökningsskolan hade vi inspirationsstationer om kost, träning och rökavvänjning. Att äta nyttigt, röra på sig och inte röka främjar som bekant hälsan och forskning visar entydigt att dessa faktorer även påverkar risken att utveckla bröstcancer. Besökarna bjöds på en smoothie gjord på bl.a. havremjölk, banan och hallon.

Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO:s ambassadör och tillika elitryttare Charlotte Haid Bondergaard samt representanter från Unilabs mammografienhet i Helsingborg var också på plats och bidrog med sin kunskap och gav mycket inspiration till besökarna. BRO demonstrerade sin praktiska app ”Klämdagen” som ger dig en påminnelse en gång i månaden att det är dags att undersöka brösten.

Vi visade även fotoutställningen ”Bröst” av Elisabeth Ohlson Wallin och även en utställning med Cancerfondens Rosa Band genom tiderna (10 år). Dagen avslutades med teaterpjäsen ”Flat is the new black” – en gripande och självutlämnande monolog av Therése Hammar om hennes väg från en bröstcancerdiagnos, genom behandlingar och läkarmöten, men även om upplevelsen av självbilden och kvinnan i samhället.

Vi har uppmärksammat en önskan att detta blir ett återkommande event och hoppas även att denna typ av dagar kommer att bli ett regelbundet inslag i fler kommuner.

Italien-gluten=Sant!

JagUnknown blev så glad när jag läste denna artikel i NY Times om glutenfri mat i Italien.

Man skulle kunna tro att Italien är en no-go-zone för oss som är känsliga mot gluten men så är det absolut inte. Tvärtom! Italienare är specialister på att anpassa pasta och pizza  – etc etc – så att det passar även dem som mår dåligt av att äta gluten. T.ex. så bildades den italienska associationen för celiaki redan 1979 och i Italien har det forskats mycket på ämnet. Många av världens främsta experter inom området har italienskt ursprung.

I Italien snurrar, som bekant, livet runt råvaror, måltider, matlagning och den sociala samvaro som finns genom delade måltider. Att individer med celiaki (vilket är vanligt i Italien) inte skulle få tal del av detta skulle vara ”A tragedy worse than death”.

Alla med celiaki får ett bidrag från staten på 100Euro i månaden och glutenfria produkter köps på apoteket eftersom glutenfria produkter ses som medicin. Lagen kräver att det finns glutenfria alternativ på skolor, sjukhus och allmänna platser.

I pasta & pizzans förlovade land är man så pass insatt i hur mat påverkar oss, både fysiskt, psykiskt och socialt och förstår att det påverkar en människa att behöva avstå från att äta god mat. Eller om man inte kan gå ut och äta eftersom det finns få/inga/tråkiga glutenfria alternativ. Därför är senza glutine djupt inrotat så att alla blir mätta, glada och belåtna!

Uppdatering 1 augusti 2016:

Vi har nu kommit hem efter 10 dagar i Toskana och jag kan glatt konstatera att jag inte gick hungrig. Inte alls! Alla vi stötte på var medvetna om vad glutenfritt innebär och de var mycket noggranna med att den glutenfria maten inte riskerade att kontamineras: t.ex. var jag flera gånger med om att de (av ren rutin) bytte skärbräda och kniv, samt använde plasthandskar, sekunden efter jag sagt ”senza glutine”. Från små caféer till vanliga restauranger och hotell, de flesta hade flera bra glutenfria alternativ (även pasta och pizza). Och hade de inte det så upplevde jag att köket kunde modifiera befintliga rätter så att de skulle passa mig. Utan problem och med glädje! En varm dag i Siena snubblade jag in i glassaffären Grom och upptäckte till min stora glädje att all glass, ja alla produkter i butiken, var gluten- och vetefria och även gjorda på helt naturliga ingredienser. En glass att njuta av! För övrigt hade alla glassbarer vi besökte ingredienslistor upphängda på väggen. Jag kan konstatera att jag kände mig trygg när jag åt eftersom jag snabbt märkte att kunskapsnivån var hög och även att största försiktighet vidtogs. Kan därför varmt rekommendera Italien till alla er som inte äter gluten!

 

Om inflammation och depression

Mer och mer forskning under de senaste åren visar på ett samband mellan inflammation och depression. Inflammation är immunsystemets svar på skador och infektioner. När immunförsvaret aktiveras produceras bl.a. cytokiner, en sorts protein som faciliterar intracellulär kommunikation. Samtidigt vet man att individer med depression och även individer med temporär nedstämdhet ofta har en förhöjd nivå av cytokiner.

För att bota depression tittar nu forskare på möjligheten att även fokusera på det inflammatoriska tillståndet snarare än på enbart det neurologiska. Professorn och psykobiologen Turhan Canli går steget längre och vill se på depression som en typ av infektionssjukdom. Han menar inte infektion i den bemärkelsen att den lätt skulle smitta människor emellan, utan snarare att en infektion eller inflammation har orsakats av ett virus, bakterie eller parasit. Se hans TED Talk om detta här.

I denna artikel i The Guardian skriver författaren Caroline Williams:

“The good news is that the few clinical trials done so far have found that adding anti-inflammatory medicines to antidepressants not only improves symptoms, it also increases the proportion of people who respond to treatment, although more trials will be needed to confirm this. There is also some evidence that omega 3 and curcumin, an extract of the spice turmeric, might have similar effects. Both are available over the counter and might be worth a try, although as an add-on to any prescribed treatment – there’s definitely not enough evidence to use them as a replacement.”

Man kan själv göra mycket för att minska risken för inflammation. Genom en naturlig kost och balanserad livsstil kan du uppnå stora positiva effekter.

The magic bullet is You

Tänk om det bara skulle handla om att ändra sin kosthållning och äta väl valda tillskott för att må bättre eller för att bli frisk från sjukdom. Det vore enkelt! Som näringsterapeut förespråkar jag naturligtvis både att du anpassar din kost så att den passar just dina individuella behov och även att du genom maten och ibland näringstillskott förser din kropp med den näring som du behöver. Detta är en nödvändig grund – har du inte lagt ett stabilt fundament blir det svårt att komma vidare. Maten du äter är information till dina celler.

Men att läka och bli frisk från sjukdom kan (men behöver inte) vara oändligt mycket mer komplext än så. I denna kloka artikel skriver Jessica Flanigan om två olika angreppsvinklar på autoimmuna sjukdomar – ”bottom-up” och ”top-down”.

Bottom-up handlar kortfattat om att ”bestämma dig för att äta hälsosamt, vara envis och hålla sig till sin plan.” Top-down handlar om att du skapar ett vidvinkelperspektiv över ditt liv – det innefattar först och främst tillit och kärlek till dig själv och tilltro att du kan och kommer att må bättre. Det handlar även om att tillåta dig att våga titta på ditt förflutna och på din uppväxt och ifrågasätta om något som har hänt tidigare i livet har påverkat att du blivit sjuk, d.v.s. en ”trigger”. Det betyder att våga utvärdera hur du lever idag: lever du på ett sätt där du känner egenkärlek, acceptans och glädje?

Samtidigt handlar bottom-up perspektivet lika mycket om att försöka hitta rent fysiska/biokemiska orsaker till ditt mående, vilket handlar om ett detektivarbete och innefattar både funktionsmedicinska och skolmedicinska labbprover. Rent fysiska och mätbara obalanser i kroppen, som t.ex. inflammation, obalanserad matsmältning och tarmflora, sköldkörtelproblematik, hormonell obalans, infektioner etc. är negativa inte minst för det psykiska välmåendet – och för att må bättre rent psykiskt är det absolut nödvändigt att belysa eller åtgärda den faktor eller faktorer som ”sitter i vägen”.

Alla är komplexa individer och därför är det, enligt min uppfattning, viktigt att omfamna att du är unik och att arbeta på flera olika fronter samtidigt. Vad som är hönan och ägget och tvärtom är långtifrån alltid glasklart.

 

Industrin kopplar onyttig kost till depression

Stora nyheter! Missa inte att läsa denna artikel i SVD om en ny studie som bl.a. handlar om sambandet mellan inflammationsdrivande onyttig kost och depression, en studie som finansierades av forskningsorganet International Life Science Institute. ILSI finansieras till stor del av livsmedelsindustrin – så detta är stora nyheter! Läs mer i artikeln eller på bloggen Food Pharmacy.

Meet the siblings: Placebo & Nocebo

I denna artikel skriver Yasmina Ykelstam, känd som The Low Histamine Chef, om den så kallade Noceboeffekten: ”Placebos onda syskon” som den också skämtsamt kallas. Placebo innebär att man får ett positivt resultat från t.ex. en medicin/tillskott som egentligen är helt verkningslöst (”sockerpiller”). Nocebo å andra sidan betyder att man får ett negativt resultat, d.v.s. mår sämre/dåligt av en medicin/tillskott eftersom man förväntar dig att det ska hända: ”Believing that something will harm you is likely to increase the odds of it happening.” T.ex. så ökar ofta risken att du faktiskt känner av en biverkning när du läser igenom listan med de möjliga biverkningar som en ny medicin kan ge.

Placebo har länge setts som något negativt men fler och fler börjar nu se placebo i ett helt annat skimmer: Tänk att människokroppen faktiskt kan bli friskare genom att tro att den förändring/den medicin/det tillskott man gör/tar kommer att ha den effekten. Det är enormt! Har du inte läst läkaren Lissa Rankin underbara bok Mind over Medicine så rekommenderar jag dig att göra det!

Vad gäller det onda syskonets, Nocebos, effekt på hälsan i samband med mat och överkänsligheter, skriver Yasmina Ykelstam:

This (nocebo) is what I believe is the number 1 impediment to healing in our world: the belief that food hurts us. It’s hard to argue with that belief because hey, foods do often hurt! They also have the power to heal but most of us spend very little time focusing on reframing the problem so that we use the power of the brain to intensify the healing power of the food rather than the flip side. I’ve experienced first hand how expecting to react is a self-fulfilling prophecy.

Läs mer om placebo och nocebo i denna artikel som nyligen publicerades i US News. Där kan man bl.a läsa om studier som, eventuellt, visar på noceboeffekten:

In a 2014 study of patient expectancy in antidepressant trials, Dr. Bret Rutherford, a professor of psychiatry at the Columbia University College of Physicians and Surgeons, and his colleagues gave participants fluoxetine for their depression. After 12 weeks, some patients were switched to a placebo and some were told they might be switched to a placebo. In the latter group, those who were told they might get a placebo but actually stayed on fluoxetine experienced a worsening of their depressive symptoms. In other words, ”changes in the patients’ expectancy mediated the effect” of the treatment they actually received, Rutherford says.

Återigen kommer vi tillbaka till samma helt naturliga slutsats, människan är en helhet: Det går inte att separera tankar, fysisk hälsa, psykisk hälsa, känsla av meningsfullhet för för att må bra. I Lissa Rankins ord:

“What about the person who smokes, drinks, eats pasta and pepperoni pizza, and lives to be 100 because his life is so full of love, vitality, and purpose that he doesn’t want to leave it? I had a sneaking suspicion that there is a lot more to optimal health than we think.”

“With all those negative emotions filling her mind and all those stress hormones coursing through her body, no vegetable, supplement, exercise program, or drug was going to be strong enough to counteract the harmful health effects of chronic stress responses on her body.”

Så sant. Hälsa är multidimensionellt och det är just det som gör den så fin och enkel när du mår bra – och till en orkester som spelar utan dirigent och helt fel när du mår dåligt.

Antioxidanter och cancer – vad ska man tro?

questionmark

I förra veckan rapporterades det i media att antioxidanter påskyndar tumörväxt vid malignt melanom. Detta har även studerats tidigare och är en viktig upptäckt, men vad betyder och innebär forskningsresultaten?

I pressmeddelandet från Sahlgrenska Akademien, där studien genomfördes, står följande:

Ny forskning vid Sahlgrenska akademin visar att antioxidanter fördubblar spridningen av malignt melanom i möss. Resultaten stärker forskarnas tidigare studier som visar att antioxidanter påskyndar lungcancer. Cancerpatienter och personer med en ökad risk för cancer bör därför få rådet att undvika kosttillskott med antioxidanter, anser professor Martin Bergö.

Detta är vid första anblick skrämmande slutsatser för alla som tar antioxidanter i tron om att de har en positiv verkan. Men vad är antioxidanter? På bloggen foodpharmacy.se kommenterar Professor Stig Bengmark:

Vem kan finna det rimligt att samla alla antioxidanter under en hatt? Det finns tusentals olika antioxidanter med inbördes stora skillnader, både vad gäller biologi och funktion. Antioxidanter, liksom probiotika, får ofta ”kollektiv” behandling – alla behandlas som en och samma. Så är det givetvis inte, alla har inbördes helt olika biologiska effekter. Ingen skulle få för sig att skriva: ”läkemedel accelererar progression av lungcancer.” Den aktuella artikeln borde inte hetat ”antioxidanter accelerar tumörtillväxt…” utan ”NAC och vitamin E accelererar…”.

Professor Bergö och hans medarbetare har bara undersökt tillskott av just dessa två antioxidanter vilka kallas NAC och vitamin E, och att just dessa substanser har ”adversa effekter” har faktiskt visats flera gånger i det förgångna. På samma sätt har många andra antioxidanter visat sig ha fördröjande effekter på tumörtillväxt, vilket bl.a. Linus Pauling förtjänstfullt visade för 30-40 år sedan. Dessa effekter har sedan dess Pauling-institutet i USA framgångsrikt fortsatt att forska kring. Pauling själv ansåg sig ha fördröjt sin egen cancer i årtionden genom att ta stora doser vitamin C – också en känd antioxidant.

Bertil Wosk från Holistic, som säljer kosttillskott, kommenterar studien i ett inlägg här. Även i januari 2014 rapporterade media om lungcancer och antioxidanter, läs mer här. Många har reagerat på studien och medias rapportering, t.ex. kommenterar friskvårdstidningen Kurera det i denna artikel.

Forskning är naturligtvis absolut grundläggande för att vi ska få bättre förståelse för hur allting fungerar. Forskningsresultat kan ställa en etablerad världsbild upp och ned och visa svart på vitt att något kanske inte är så som vi alltid har trott. Men mediarapportering har tendens att bli onyanserad – även om det finns sanning i budskapet. 

Väldigt många studier har gjorts på antioxidanter och cancer genom åren. För dem som vill fördjupa sig i ämnet är det bara att söka efter publicerade artiklar på Pub Med.